Sniffning är ett sätt att berusa sig genom att dra i sig ångorna från lättflyktiga lösningsmedel. Boffning är inandning av olika drivgaser. Både sniffning och boffning innebär stora risker, även om det sker vid enstaka tillfällen. Långvarigt missbruk kan ge hjärnskador och skador på bland annat lever och njurar. Sök omedelbart vård om du eller någon i din närhet har boffat.
Sniffning av lättflyktiga lösningsmedel och boffning av gaser är ett missbruk som kommer och går i vågor. Preparaten är ofta lätta att komma över, många finns att hitta hemma i städskrubben eller förrådet.
Att sniffa och boffa innebär att man tar stora risker även om det sker vid enstaka tillfällen. Precis som vid bruk av andra droger så ökar risken för olyckor och en berusad person förlorar lätt kontrollen. I vissa fall kan boffning leda till medvetslöshet och plötslig död.
Några vanliga preparat som sniffas är aceton, terpentin, thinner, bensen, som finns i bensin, och trikloretylen, som finns i solution, kontaktlim och hobbylim.
Några vanliga preparat som boffas är aerosoler, som används som drivgaser i olika sprejer, butangas, som finns i cigarettändare, och lustgas, som används som drivgas i bland annat grädde och i gräddsifoner. På senare år har det blivit vanligt att boffa doftsprayer som ofta finns inne på toaletter, till exempel Glade. Det kallas även för att glejda.
När man sniffar eller boffar når ångorna lungorna där de tas upp av blodet och förs till hjärnan. Ruseffekten kommer redan efter ett par inandningar och efter 10–15 inandningar är berusningsgraden kraftig. Berusningen klingar av ganska snabbt.
Vid boffning konkurrerar gasen bort syret från de röda blodkropparna. Då uppstår en syrebrist i hjärnan som uppfattas som behagligt. Det är framför allt vid boffning som man upplever syn- och hörselhallucinationer eller "vakendrömmar". Boffning drabbar samtliga organ i kroppen, inte bara hjärnan. Hjärtmuskeln försvagas och kroppen uppfattar det syrefattiga tillståndet som ett hot och reagerar med adrenalinpåslag. Det försvagade hjärtat stressas av adrenalinet, vilket kan ge rubbningar av hjärtrytmen. I värsta fall kan boffning leda till hjärtstillestånd. Det kan hända första gången en person boffar, men även efter flera gånger.
Att sniffa och boffa kombinerat med andra droger, till exempel alkohol, innebär ännu större risker. Du kan lätt bli medvetslös och sluta andas. En överdos kan också leda till medvetslöshet.
Vid sniffning reagerar kroppen ungefär likadant som när man berusar sig på alkohol; muskelkontrollen minskar, reaktionstiden blir längre och reflexerna sämre.
Andra tecken på att en person sniffar eller boffar är:
Precis som vid andra drogberoenden ger sniffning och boffning en ökad tolerans på sikt. Det betyder att man behöver allt större doser för att nå samma effekt.
Skador på lever och njurar har konstaterats hos personer som sniffat och boffat under längre tid. Bensen kan ge skador på blodbildande organ och leda till sämre immunförsvar.
Man vet att personer som under längre tid utsätts för lösningsmedel och gaser i sitt arbete får skador på hjärnan och nervsystemet. Därför är det sannolikt att den som sniffar också får den typen av skador.
Under Mina vårdkontakter.
Behandlingen är liknande den som ges vid andra typer av missbruk. Familjesamtal och olika former av samtalsterapi är vanlig.
Du som är anhörig kan också behöva stöd. Det kan du få från en stödorganisation. De kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation. Om din anhörige har fått kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar för din anhöriges vård.