Vi dricker allt mer alkohol. Var sjätte svensk dricker för mycket. Alkoholmissbruk ger kortsiktiga skador som olyckor och våld, långsiktiga som sömnstörningar, ångest och beroende. Många sjukdomar och besvär har också koppling till alkoholberoende. Även vid måttligt drickande finns samband med fosterskador, vissa cancerformer, leversjukdomar, högt blodtryck, olycksfall och våld.
Internationell forskning visar att alkohol är en av de största riskfaktorerna för sjukdom i världen. Ett stort antal sjukdomar orsakas eller försämras av alkohol.
I ett fåtal fall tycks en mindre mängd alkohol faktiskt vara bättre än ingen alkohol alls. Det handlar då om vissa kombinationer av hur mycket och hur ofta man dricker. Måttligt alkoholintag skyddar vid sjukdomar i hjärtats kranskärl, sjukdomar i hjärnans kärl och typ-2 diabetes (åldersdiabetes). Totalt sett dominerar dock de negativa effekterna av alkohol starkt.
I olika sammanhang används beskrivningar som måttligt drickande, riskkonsumtion, skadligt bruk och alkoholberoende. Klicka på Ord och begrepp i menyn till vänster om du vill läsa en förklaring på dessa begrepp.
Så här skadar alkoholen din kropp.
Om du dricker mycket och länge, råkar du oftare ut för olycksfall och benstommen blir skörare.
Kroniskt alkoholberoende ger inflammation i bukspottkörteln (pankreatit). Du får svåra buksmärtor och sämre förmåga att tillgodogöra dig födan. Inflammationen kan leda till en permanent skada på bukspottkörteln och till försämring av dess förmåga att producera insulin. Det i sin tur kan leda till alkoholrelaterad diabetes (sockersjuka).
Alkohol vållar cancer i flera organ, främst i munhålan, svalget, struphuvudet och matstrupen. Mindre starka orsakssamband finns med cancer i magsäck, grovtarm, ändtarm, lever, bröst och äggstockar.
Om du både röker och dricker ökar risken för att drabbas av cancer ytterligare. Det gäller särskilt för cancer i munhåla, svalg, struphuvud och matstrupe.
Hos personer som är alkoholberoende ökar risken kraftigt att drabbas av depression.
Låg till måttlig alkoholkonsumtion kan minska risken för att utveckla typ-2-diabetes, så kallad åldersdiabetes. Det tycks vara ett resultat av att alkoholen ökar kroppens känslighet för insulin (som tar hand om socker). Måttlig alkoholkonsumtion innebär en så kallad standarddrink, cirka 12 gram alkohol per dag. 12 gram motsvarar ett glas bordsvin (15 cl), en flaska starköl (33 cl, 5 procent), ett litet glas dessertvin (8 cl) eller en grogg (knappt 4 cl sprit).
Däremot är risken för diabetes möjligen förhöjd om man dricker mycket.
Hög alkoholkonsumtion försämrar spermiernas kvalitet och är en av de vanligaste orsakerna till infertilitet, ofruktsamhet.
Foster får samma alkoholhalt i blodet som mamman och kan få skador på hjärnan och andra organ. Berusningsdrickande kan vara särskilt känsligt för hjärnan under utveckling och orsaka inlärningsproblem och beteendestörningar senare i livet. Eftersom flera studier pekat på att fostret tidigt under graviditeten påverkas av kontakten med alkohol i moderlivet, bör gravida kvinnor avstå helt från alkohol.
Hjärnskador är ganska vanliga hos människor som druckit stora mängder alkohol under många år i följd. Först brukar närminnet börja svikta. Om du får minnesluckor efter att ha druckit alkohol kan det vara ett tidigt tecken på en hjärnskada. De som dricker mycket drabbas ofta av ångest och depression. När alkoholberoende personer slutar dricka, drabbas de ofta av hallucinationer, förvirringstillstånd och epileptiska anfall. Med tiden krymper hjärnan och du kan också drabbas av demens eller andra hjärnsjukdomar.
Hjärta och kärl skadas hos den som dricker ofta och mycket. Hjärtat får arbeta hårdare; puls och blodtryck ökar och det kan uppstå livshotande rytmrubbningar. Lågt till måttligt alkoholintag kan däremot möjligen ha skyddande effekter.
Risken för olycksfall och sår ökar.
I levern förbränns alkoholen. Dricker du i några dagar i rad blir levern svullen och öm. Cellerna skadas och fungerar sämre. Du kan ha såväl lindrig som allvarlig fettlever utan att uppleva några besvär. Andra komplikationer av alkoholmissbruk är leverinflammation (hepatit) och skrumplever.
Vid fettlever lagras fett i levern, vilket gör att du bland annat tappar aptiten, mår illa och får buksmärtor. Tillståndet kan gå tillbaka om du slutar dricka.
Leverinflammation kan medföra en rad besvär, bland annat gulsot, feber och aptitlöshet. Inflammationen kan gå tillbaka om du slutar eller drar ned på alkoholkonsumtionen. Den kan också övergå i skrumplever, som är obotligt. Då ersätts levercellerna av bindvävnad, blodet måste söka sig andra vägar och det kan uppstå livshotande blödningar.
Du kan få balanssvårigheter och få svårt att utföra preciserade och samordnade muskelrörelser.
Magsår samt magkatarr med smärtor och kräkningar är en ganska vanlig effekt av stor och regelbunden alkoholkonsumtion. Om tarmfunktionen störs, kan du få diarré och avmagring. Tjocktarmscancer kan orsakas av alkoholberoende.
I samband med leverskador kan man få åderbråck i nedre delen av matstrupen med livshotande blödningar som följd.
Cancer i munhåla, svalg samt mat- och luftstrupe är vanligare bland dem som missbrukar alkohol än bland andra.
Alkohol kan framkalla en speciell sjukdom (myopati) som medför att hela muskler kan förstöras.
Smärtor, känselbortfall och förlamningar tyder på att du har skador på nervsystemet. Reaktionerna blir långsammare och tröttheten kommer krypande.
Alkohol ligger bakom en stor del av alla stora olyckor med dödlig utgång i trafiken och arbetslivet liksom drunkningar, fall och bränder. Många av olyckorna drabbar låg- och måttlighetskonsumenter. Redan vid låga alkoholnivåer som 0,1- 0,2 promille
blir du en mycket sämre bilförare. Små mängder påverkar din reaktionstid, koordination, förmåga till delad uppmärksamhet, benägenhet att ta risker samt ditt mörkerseende och omdöme. Det tycks inte finnas något lägsta värde där risken börjar öka utan det är säkrast att avstå helt.
Alkoholen påverkar hormonerna och stör hur du fungerar sexuellt. Är du man, sviker potensen om du dricker mycket därför att nerverna som styr könsorganen avtrubbas.
Omkring hälften av alla självmord i Sverige har ett samband med alkohol. I många fall är personen deprimerad.
Alkohol försämrar dina tänder och du får lättare hål och tandlossning samt inflammationer i tandkött och tunga.
Undrar du något om alkohol eller beroende? Kanske har någon annan undrat samma sak. Leta upp din fråga i svarsbanken eller ställ en fråga själv till personal inom vården. Klicka på Hitta frågor och svar till höger. De som svarar har inte möjlighet att svara på alla frågor. Du kan också ställa en fråga och få ett personligt svar genom att logga in på Mina vårdkontakter.
Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet genom att logga in på Mina vårdkontakter och få ett personligt svar inom två timmar. Här får alla som frågar svar.
Du kan dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, . De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.
För råd på arabiska ring 08-528 528 38.
För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.
Du kan också ringa till Alkohollinjen. De ger stöd per telefon till dig som vill ha hjälp att förändra dina alkoholvanor och till anhöriga som behöver stöd. Samtalet är kostnadsfritt och den som ringer kan vara anonym. Du når Alkohollinjen på telefon 020-84 44 48.
Om du har frågor om alkohol och dess risker eller behöver hjälp kan du vända dig till din vårdcentral, företagsläkare, ring Alkohollinjen eller ta kontakt med någon av länets beroendemottagningar. Det finns också flera stödorganisationer som arbetar med alkoholberoende.
Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du genom att klicka på Mottagningar uppe till höger. En del vårdcentraler går det även att kontakta och beställa tid hos via internet. Klicka på länken Mina vårdkontakter uppe till höger.
Läs mer i menyn till vänster eller genom att klicka på länkarna uppe till höger.