Sexuella trakasserier kan innebära allt från kränkande kommentarer och blickar till att någon sprider rykten eller tar på dig när du inte vill. Det är bara du som kan avgöra om du blir trakasserad eller inte. Ingen ska behöva utsättas för trakasserier, oavsett om de handlar om sex, kön, sexuell läggning eller något annat.
Sexuella trakasserier handlar om alla typer av kränkningar som anspelar på sex. Här är några exempel:
Ibland kan gränsdragningen kännas svår. Det kanske börjar som något välmenande, men går över till något obehagligt. Till exempel då en vänskaplig kram går över till en obehaglig närkontakt när den du kramar plötsligt börjar trycka sin kropp mot din. Eller då någon lägger en hand på din axel på ett sätt som till en början känns helt naturligt, men känns mindre naturligt när handen börjar glida ner över ryggen och smeka dig. Oavsett hur det går till är det du som avgör om du blir trakasserad eller inte. Känns det kränkande så är det kränkande.
Ibland kan det vara svårt att skilja på trakasserier och det ”normala” spelet mellan kvinnor och män. Det som någon tycker är roligt kanske du uppfattar som kränkande. Men det är bara din upplevelse som räknas. Det du uppfattar som kränkande är också det.
Trakasserier kan så klart även handla om annat än sex. I diskrimineringslagen skiljer man dock på trakasserier och sexuella trakasserier, även om dessa många gånger går ihop. Andra typer av trakasserier kan handla om:
Sexuella trakasserier är ett samhällsproblem och bottnar ofta i brist på jämställdhet. Många har en bild av hur män och kvinnor ska bete sig, hur de ska vara klädda och vad man som man eller kvinna får säga. Det finns också en bild av att män ska ta för sig mer när det gäller sex än vad kvinnor bör göra och allt detta bidrar till att trakasserier uppstår. Sexuella trakasserier är därför något som angår oss alla och ska tas på största allvar.
Det är ofta tjejer och kvinnor som utsätts för sexuella trakasserier, men även män blir utsatta.
Att bli utsatt för sexuella trakasserier är en kränkning som påverkar olika människor på olika sätt. Vanliga reaktioner är ångest, rädsla, magont, huvudvärk, trötthet och depression. Det påverkar också självkänslan hos den som är utsatt.
Många förminskar sin upplevelse av trakasserierna och tänker att det är inte så farligt ändå, det är något man får leva med. Men du ska alltid lita på din egen känsla. Om du tycker att något är obehagligt så är det obehagligt.
Det är viktigt att du inte anklagar dig själv för trakasserierna. Det är aldrig ditt fel att du blir trakasserad, oavsett vad du har på dig, hur du ser ut eller vilka du umgås med.
Många som utsätts för trakasserier känner sig rädda och utsatta och det gör att det kan kännas extra svårt att säga ifrån. Om du inte orkar säga ifrån är det också okej. Det är inte ditt ansvar att någon trakasserar dig. Men om du mår dåligt av trakasserierna är det viktigt att du ändå tar mod till dig och säger ifrån. Sexuella trakasserier är olagligt och ingen ska behöva stå ut med det. Det brukar också kännas skönt för en själv att få upprättelse.
Risken är också att trakasserierna fortsätter och blir grövre om man inte sätter stopp.
Om du tycker att det känns jobbigt att säga ifrån direkt till personen kanske det känns bättre att skriva ner det i ett brev eller ett mejl i stället. Du kan också ta hjälp från en kompis eller någon annan som du litar på. Kanske finns det fler i din närhet som också känner sig kränkta av samma person.
För att det du utsatts för ska räknas som sexuella trakasserier i en utredning måste du ha sagt ifrån på något sätt. Det bästa är att säga ifrån direkt till den person man känner sig kränkt av, men om det känns svårt räcker det med att du anmäler till din chef, lärare, elev- eller studentombud.
Det finns flera olika lagar som skyddar dig som blir sexuellt trakasserad. Om trakasserierna sker på skolor, högskolor och arbetsplatser faller det under diskrimineringslagen. När det sker på andra platser faller det under sexuallagstiftningen.
Även grövre typer av trakasserier som sker på skolor, högskolor och arbetsplatser kan falla in under sexuallagstiftningen. Det kan till exempel vara om någon tar på ditt könsorgan innanför kläderna.
Enligt diskrimineringslagen ska ingen behöva utsättas för sexuella trakasserier på skolor, universitet och på arbetsplatser. Det innebär att skolor och arbetsplatser måste arbeta aktivt för att förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier. Det ska även finnas rutiner för hur man hanterar trakasserier om de ändå uppstår.
Om du blir sexuellt trakasserad kan du börja med att kontakta din arbetsgivare, skyddsombud, lärare eller annan personal på skolan eller högskolan.
I skolan har rektorn ansvaret för att arbetsmiljön är bra och att det inte förekommer några kränkningar. Men även övrig personal på skola och högskola måste arbeta aktivt för att förhindra sexuella trakasserier och agera om det kommer till deras kännedom.
Tyvärr tar inte alla arbetsgivare, rektorer och lärare trakasserier på allvar och då är det bra att du känner till dina rättigheter och påminner de ansvariga.
Om du går i skolan och trakasserierna inte upphör, trots att du pratat med en lärare eller rektor om det, så kan du vända dig till barn- och elevombudet som finns på Skolinspektionen. Ombudet är ett stöd för dig som utsätts för diskriminering och kränkande behandling i skolan och ger dig råd om hur du kan gå vidare.
På universitet och högskolor kan du i stället vända dig till ett studentombud.
En del arbetsplatser har ett jämställdhetsombud som du kan vända dig till för att få stöd och hjälp. Om det inte finns ska du vända dig till en överordnad, till exempel din chef.
Om din arbetsplats eller högskola inte agerar efter att du har berättat om sexuella trakasserier kan du göra en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen, DO. Dit kan du också vända dig om du har frågor och vill ha råd om hur du ska gå vidare. Högskolan eller arbetsplatsen kan bli skyldig att betala skadestånd om de inte gör något åt trakasserierna.
Sexuella trakasserier som faller in under sexuallagstiftningen kan du anmäla till polisen. Det gäller till exempel sexuellt ofredande, det vill säga om någon blottar sig, tafsar på dig eller på annat sätt kränker din personliga sexuella integritet. Straffet för sexuellt ofredande är böter eller fängelse upp till två år.
Oavsett om du säger ifrån och anmäler eller inte kan det vara bra att prata med någon om dina upplevelser. Genom att sätta ord på det du har varit med om blir det ofta lättare att gå vidare.
Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, . De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.