Skrubbsår och skärsår kan behöva tvättas och läggas om. Ibland kan det vara nödvändigt att söka läkare för att sy eller tejpa såret.

Alla sår måste göras rent noggrant. Det kan finnas jord, grus, glas och annat i såret. Ibland ges lokalbedövning för att såret ska kunna göras riktigt rent. Vid stora sårskador kan muskler, blodkärl, nerver och senor ha skadats. Ett stort sår bör inte läka på egen hand eftersom läkningen tar längre tid, risken för infektioner ökar, ärret kan bli fult och du kan få sämre funktion i den skadade kroppsdelen.

För att sårkanterna ska hålla ihop under läkningen sys, tejpas eller limmas såret. Sår som inte är allt för stora och har raka kanter kan limmas ihop med ett speciellt vävnadslim istället för att sys. Mindre sår tejpas ofta med en speciell sårtejp. Större sår och sår på ställen där huden töjs vid rörelser, exempelvis över knäleden eller armbågsleden sys. Du får instruktioner om hur du ska sköta ditt sår, när du får duscha och när eventuella stygn ska tas bort.

Skrubbsår

Skrubbsår är ytliga, men de är ofta smutsiga av jord vilket ökar risken för infektioner. För att såret ska läka fint och inte ge några fula ärr är det viktigt med ordentlig rengöring. Bakterier trivs extra bra under rötmånaden (23 juli-23 augusti), då det är varmt och fuktigt. Det ökar risken för att såret ska bli infekterat.

Råd vid skrubbsår

  1. Tvätta händerna och rengör såret noggrant med vatten, gärna med en handdusch. Använd mild, flytande tvål. Synlig smuts kan du borsta bort med en ren och mjuk tandborste. Smuts och grus kan lösas upp genom att den skadade kroppsdelen doppas ned i vattenbad ett tag. Ett annat sätt att få bort smuts är att lägga en blöt kompress över såret en halvtimme. Spola sedan rent såret under rinnande vatten.
  2. Vid smärtande sår går det att förbehandla med receptfri lokalbedövande salva (Xylocain) före rengöring. Tänk på att bedövande salva inte ska ges till barn som är under ett och ett halvt år utan läkares ordination.
  3. Det bästa är att låta såret vara utan förband. Om du vill skydda sårytan, använd ett poröst förband som släpper igenom luft och som inte fastnar i såret.
  4. Om huden runt såret svullnar, rodnar, är ömt eller om det kommer var är det ett tecken på en infektion. Vid infektion eller om den skadade får feber, kontakta vårdcentral.
  5. Asfaltrester i ansiktet eller på andra delar av kroppen kan ge fula ärr. Är du osäker eller tycker att det är svårt att göra rent såret kan du få hjälp av sjukvårdspersonal.

Skärsår

Om såret är djupt, glipar mer än ett par millimeter, inte slutar blöda efter en halvtimme, sitter i ansiktet eller rakt över en led (framför allt på händerna) ska du kontakta sjukvården för behandling. Såret bör sys ihop inom sju till åtta timmar. Går det längre tid ökar infektionsrisken.

Ett skärsår kan blöda ganska mycket även om det inte är så stort. Du kan då hålla den skadade kroppsdelen högt, lägga på en kompress eller en ren tygbit och trycka hårt mot såret ett tag. Du kan också lägga ett enkelt tryckförband.

Råd vid mindre skärsår

  1. Håll den skadade kroppsdelen högt.
  2. Skölj rent såret under rinnande kranvatten, gärna med en handdusch. Använd mild, flytande tvål om det har kommit smuts i såret.
  3. Kontrollera att det inte finns glas eller annat kvar i såret. Ibland ges lokalbedövning för att såret ska kunna göras riktigt rent.
  4. För ihop sårkanterna och sätt på plåster, gärna sårtejp om du har det hemma. Det är små, smala tejpremsor som sätts tvärs över sårskadan och som håller ihop sårkanterna på ett bra sätt.

Kontrollera ditt skydd mot stelkramp

Om du skär dig på en smutsig kniv eller trampar på en gammal rostig spik bör du se över ditt stelkrampsskydd. Stelkramp är en akut sårinfektionssjukdom som orsakas av en bakterie som bland annat finns i jord.

Du får grundskyddet mot stelkramp med hjälp av tre injektioner under loppet av ett år. De flesta barn i Sverige har fått detta grundskydd. Har det gått mer än tio år sedan du fick grundskyddet bör skyddet förnyas vid en sårskada.

Fråga om råd

Om du inte är allvarligt skadad, men är i behov av allmän sjukvårdsinformation eller medicinsk rådgivning kan du dygnet runt prata med en sjuksköterska, . De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.

Du kan även dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet genom att logga in på Vårdomsorgs e-tjänst Mina vårdkontakter och få ett personligt svar inom en timme. Här får alla som frågar svar.

För råd med tolk på arabiska, ring 0771-1177 90.
För råd med tolk på somaliska, ring 0771-1177 91.

Sök vård

Du bör söka hjälp vid:

  • skärsår som glipar och sår som är längre än någon centimeter.
  • sår som sitter på ställen där huden töjs vid rörelser, till exempel över leder.
  • bitsår från djur.
  • stora bitsår från människor som börjar bilda var och orsakar feber. Sök även vård om du blivit biten av någon som lider av en speciell infektionssjukdom, till exempel smittsam gulsot (hepatit) eller hiv.
  • sticksår som är djupare än en centimeter.
  • svårare krossår som gör mycket ont, är stora och svullna.
  • smutsiga sår eller om det finns en avbruten tagg eller liknande inne i såret.
  • tecken på sårinfektion, svullnad, rodnad, varbildning, ömhet och feber.
  • känslan av att området runt såret känns avdomnat.
  • sår som inte slutar blöda efter en halvtimme.
  • sår på huvudet, händerna och fötterna som inte är ytliga.
  • sår i ansiktet som kan behöva sys för att du inte ska få missprydande ärr.
  • osäkerhet om du har ett fullgott stelkrampsskydd.

Du kan kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdomsorgs e-tjänst Mina vårdkontakter.