Vår kropp är sårbar. Den tål inte vilka påfrestningar som helst. Huvud, ansikte, hals, bröstkorg och buk är oskyddade och utsatta kroppsdelar där även lindrigt våld kan göra stor skada.
Kroppen är inte byggd för att klara av kraftigt yttre våld. Den har många mycket sårbara områden där även lindrigt våld kan orsaka svår, invalidiserande eller dödlig skada.
Det går att rädda livet hos många som är skadade genom att ingripa rätt och snabbt, samt se till att den skadade får läkarvård. Men ibland kan det vara svårt att i tid upptäcka hur farliga olika skador faktiskt är.
Utsatta delar av kroppen är:
Skallbenet vid tinningarna är extra tunt jämfört med resten av skallbenet. Innanför tinningarna, där skallbenet är som tunnast, finns flera stora blodkärl. Om de spricker eller slits av, till exempel vid ett slag mot huvudet, samlas blod mellan skallbenet och hjärnan. Blodet pressar ner hjärnan mot nacken där hjärna övergår i ryggmärg. Där finns andningscentrum. Om det kläms ihop blir den skadade medvetslös och slutar andas, vilket ofta leder till döden. Det är en av de vanligaste dödsorsakerna hos våldsskadade.
Även en mindre blödning i hjärnan kan leda till döden. Det är viktigt att snabbt få sjukvård.
Något som kan vara farligt är att man inte behöver må dåligt de första timmarna efter våld mot huvudet. Först senare kan personen få huvudvärk, yrsel och illamående. Då kan det vara en hjärnskakning eller en blödning i eller mellan hjärnan och skallbenet.
Alla har olika tjocka skallben. Hos de flesta är skallbenet tre till tio millimeter tjockt. Benet i pannan och i bakhuvudet är tjockast, medan det är tunnast vid tinningarna. En del har skallben som är en till två millimeter tjockt. Personer med tunnare skallben är mycket känsligare för yttre våld mot huvudet. Det krävs inte ett spräckt skallben för att en blödning ska bildas inuti skallen, det räcker med att ett blodkärl spricker eller slits sönder.
Hjärnan är mycket mjuk och skör. Vid ett slag eller fall slungas hjärnan mot skallens insida. Då kan blodådrorna mellan hjärnan och den hårda hjärnhinnan som omger hjärnan brista. Blödningen som uppstår kan vara livshotande.
Runt hjärnan finns vätska som fungerar som stötdämpare. Vid flera slag mot huvudet, framför allt om slagen kommer från olika håll, kommer hjärnan i obalans och slungas då fram och tillbaka mot insidan av det hårda skallbenet. Det leder ofta till att cellerna i hjärnan går sönder och viktiga funktioner skadas eller förstörs helt. Det kan till exempel vara närminnet, balansen och talförmågan. På sikt kan en sådan skada även ge epilepsi.
Hjärnans storlek varierar från person till person. Den krymper ju äldre vi blir. Den krymper även hos personer som missbrukar alkohol. Om hjärnan sitter lösare i skallen kan även lindrigt våld mot huvudet orsaka allvarliga skador.
Det beror på att en liten hjärna drabbas av större kraft när den slungas mot insidan av skallbenet. Det gör att en blödning bildas lättare. Det räcker med mycket lindrigt våld för att orsaka stor skada hos dessa personer. Ibland syns inte ens ett blåmärke på huden. En normalstor hjärna fyller ut skallens utrymme. Det gör att hjärnan inte drabbas av lika stor kraft när den slungas mot skallbenets insida.
Nacken är känslig. Ett enda slag mot nacken kan räcka för att personen ska dö. I ryggradens översta kota sitter en liten pigg som heter dens. Går den av åt fel håll kan den gå in i andningscentrum. Då slutar personen att andas och dör på grund av syrebrist.
Skador i ansiktet hör till de vanligaste våldsskadorna. Eftersom skador och ärr i ansiktet syns tydligt kan de orsaka livslånga komplex och kosmetiska handikapp.
Många benstrukturer i ansiktets skelett är inte tjockare än udden på en blyertspenna eller en sida i en serietidning. Vid våld mot ansiktet är det mycket vanligt att ansiktets skelett går sönder.
Ett ansikte kan inte gipsas som en bruten arm, utan alla skelettskador i ansiktet måste fixeras. Det sker oftast genom operation. Att återskapa ett sönderslaget ansikte kan liknas vid att lägga ett pussel. Ofta används plattor och skruvar av titan, ett grundämne som kroppen inte stöter bort.
Vi måste ha våra luftfyllda bihålor för att inte tappa till exempel känseln i ansikte och munhåla, luktsinnet och smaksinnet.
Slag mot öronen kan rubba balanssinnet.
Ett käkben som har gått sönder tar lång tid att läka. Den skadade får överkäken fixerad mot underkäken. Det gör att den skadade inte kan tugga ordentligt utan måste äta flytande mat under hela läkningsperioden.
Om någon har fått slag eller sparkar mot käken ska du:
Näsan består av både brosk och ben. Om näsan går sönder måste delarna läggas rätt så att näsan blir rak. Det är inte ovanligt att skadan ger svullna slemhinnor i näsan. Det kan göra att personen får problem med snarkning.
Det är vanligt med tandskador vid våld mot ansiktet. Om tänder ramlar ut ska du tänka på att:
Halsen är en av de kroppsdelar där risken för allvarliga skador är extra stor. Det finns inget skelett som skyddar. Här finns stora och viktiga blodkärl och nerver, samt sköldkörteln och luftstrupen. Runt om finns endast mjukdelar som hud, muskler, senor och brosk. Tryck eller åtstramning runt halsen, stick- och skärskador kan lätt leda till en livshotande skada.
Om struphuvudet eller luftstrupen blir skadade genom ett stick av till exempel en kniv kan blod från söderskurna kärl komma ned i luftrör och lungor. En mycket liten mängd blod kan reta och sätta igång krampreflexer i luftstrupen som gör att man hostar kraftigt. Det hindrar i sin tur andningen och kan leda till kvävning inom några få minuter. Vid en större blödning kan blodet rinna fritt ner i lungorna och leda till att den skadade "drunknar" i sitt eget blod.
Skador på luftstrupen eller matstrupen kan ge sämre töjbarhet. Det kan göra att det blir svårt att svälja stora matbitar. Ibland får den skadade bara i sig flytande föda.
Pulsådrorna leder blod från hjärtat till huvudet under högt tryck. Om en halspulsåder skadas sprutar blodet våldsamt och pulserande. På kort tid kan kroppen förlora flera liter blod och den skadade förblöder.
Det enda sättet att få stopp på en sådan blödning är att ta ett kraftigt grepp runt skadan och klämma åt till dess att blödningen upphör. Om man behåller greppet fram till att den skadade kommer till sjukhus har man garanterat räddat ett liv.
Vid de stora pulsådrorna på halsens sidor finns en liten känselkropp. Om den utsätts för tryckstimuli kan hjärtats rytm påverkas. Ett slag eller tryck mot känselkroppen kan orsaka hjärtstillestånd och plötslig död.
Att klämma åt runt någons hals kan leda till syrebrist och att personen blir medvetslös. Efter bara ett par minuters kraftigt tryck finns risk för att personen dör.
Ett lekfullt halsgrepp kan leda till allvarliga situationer. Hjärtat kan ändra rytm eller stanna. Om personen svimmar och ramlar kan själva fallet ge stora skador.
Det är endast en några millimeter från hudens yta till de stora blodådror som transporterar blodet från huvudet till hjärtat, samt de stora pulsådror som transporterar blod från hjärtat till huvudet. Om blodådrorna skadas kan luft sugas in i blodkärlen och följa med blodet till hjärtat. Det gör att personen dör. Skador på blodådrorna kan även leda till att personen förblöder.
I bröstkorgen finns livsviktiga organ, som hjärta, lungor och stora kroppspulsådern. En stickskada i bröstkorgen kan räcka för att döda en person.
Ett knivhugg i hjärtat dödar så gott som alltid inom några sekunder om kniven dras ut. Hjärtat finns cirka tre centimeter innanför revbenen, mitt i bröstkorgen, med hjärtspetsen något åt vänster.
Stora kroppspulsådern går som en stam genom kroppen. En skada där kan jämföras med en skada på hjärtat, det leder till att personen dör väldigt snabbt.
Tolv par kraftiga pulsådror finns i bröstkorgsväggen. Skärs en av dessa av kan den skadade förblöda på mindre än en timme. Blodet samlas i lungorna, de pressas ihop och personen kan inte andas.
Slag och sparkar mot bröstkorgen kan skada revbenen. Trasiga revben är ofta vassa och kan lätt riva sönder lungsäckarna.
En lunga som det har gått hål på faller ihop och kan bli liten som en tennisboll. Hålet i huden måste sys ihop så det blir lufttätt. Under några dagar sugs sedan all luft bort från lungsäcken så att det skapas ett vakuum. På så sätt kan lungan bli normalstor igen.
Är båda lungorna skadade måste personen snabbt till sjukhus för att få vård med respirator. Annars kan personen få syrebrist och kvävas.
Buken är mycket oskyddad. Buken är området från revbenens nedre delar till ljumskarna. Här finns bland annat lever, mjälte, njurar, mage och tarmar. Alla organ är kraftigt genomblödda. Det måste de vara för att kunna fylla sin funktion, att rena kroppen.
En spark eller ett knivstick kan skada levern, bukspottskörteln och mjälten. Dessa organ innehåller mycket blod och kan inte dra ihop sig efter exempelvis ett knivstick. Vid ett slag eller en spark mot buken kan organen spricka och blodådror kan slitas av. Stora mängder blod samlas i bukhålan, vilket kan vara livshotande.
En krossad lever eller mjälte blir oftast väldigt snabbt ett livshotande tillstånd. Men skadan kan också bli livshotande först efter några dagar. Eftersom det kan vara svårt att förstå att man har en farlig inre organskada kanske man inte söker vård i tid.
Söndersparkade njurar kan orsaka stora blödningar som kan leda till döden.
Tillsammans är tunn- och tjocktarm cirka elva meter lång. I tarmarna finns bakterier som hjälper till med matsmältningen.
Om bakterier från en skadad tarm kommer ut i den bakteriefria bukhålan orsakar det en inflammation i bukhinnan. Delar av tarmen kan sluta fungera om syretillförseln försämras. Det kan göra att stora delar av tarmen dör och måste opereras bort. När tarmen opereras bort måste man lägga tarmöppningen på magen, så kallad stomi. Den skadade personen kan då inte bajsa normalt efteråt. Personen får då ha en påse runt den konstgjorda tarmöppningen på magen som avföringen rinner ut i, så kallad stomipåse.
Relativt ytliga stick- och skärskador i ljumskar och lår kan orsaka livshotande blödningar. Stora mängder blod kan samlas i vävnaderna och inte rinna ut ur såret. Då kan trycket i vävnaderna bli så högt att inte ens pulsådrorna får plats att röra sig. Det gör att inget syre kommer till vävnadens celler och kroppsdelen dör.
Om du har en sprutande och pulserande blödning i ett ben eller en arm ska du lyfta upp benet eller armen i högläge. Lyft så högt ovanför hjärtnivå som det går, då stannar ofta blödningen av sig självt.
En skadad urinblåsa kan leda till att urinblåsan måste opereras bort och ersättas med en konstgjord blåsa som är gjord av en del av tunntarmen. Personen kommer i framtiden inte kunna kissa normalt, utan behöver ha en påse på magen som samlar upp kisset, en så kallad urostomi.
En spark i skrevet kan leda till en kraftig blödning. Det kan även leda till skador på och framför allt i pungen där testiklarna och bitestiklarna finns. Det kan ge livslång sterilitet.
Även penisen kan skadas. Vävnaden kan skadas så att personen får svårigheter med blodfyllnaden och att få stånd. Det gör att det blir svårt med sex och i vissa fall kan det leda till impotens, det vill säga en oförmåga att ha sex.
De egna händerna kan skadas när man slåss. Handskelettets ben kan brytas eller få sprickor. Det gör att man får långvarig smärta och att det blir svårare att röra och använda handen.
Vid stickande och skärande skador kan senor, muskler, nerver och leder skadas. Händer som inte fungerar fullt ut ger ett mycket stort handikapp för den som drabbats.
Varannan knivskadad person har skadats av sin egen kniv, ofta i händerna. Om man slinter med knivseggen är det lätt att både muskler, senor och nerver skärs av. Man kan också få stora infektioner som kan förstöra händernas funktion.