Psykos är ett samlingsnamn för ett antal sjukdomstillstånd. Det gemensamma för dem är att den drabbade upplever sig själv eller omgivningen som förändrad. Man kan till exempel höra röster som inte finns eller ha vanföreställningar. Om du misstänker att du eller en anhörig har drabbats av en psykos bör du söka hjälp snarast. Kontakta en psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller de mobila team som finns inom psykiatrin.

De flesta som drabbas av psykos är mellan 18 och 40 år. Några drabbas bara en gång i livet. Andra kan behöva långvarig behandling för att minska risken för återfall. Risken för att få psykos minskar efter 40 års ålder. Den ökar igen i samband med att hjärnan åldras, speciellt om syn och hörsel också försämras.

Det kan finnas många orsaker till varför man drabbas av psykos. Både ärftliga och miljömässiga faktorer påverkar tillsammans.

Man kan leva med en ärftlig sårbarhet utan problem tills något händer som utlöser psykosen. Det kan vara en psykisk överansträngning eller påfrestning, till exempel en chockartad upplevelse. En psykos kan även bryta ut vid en fysisk påfrestning, som långvarig sömnbrist eller sjukdom. I många fall kommer sjukdomen smygande utan synbar yttre orsak, kanske under loppet av något eller några år. Det kan starta med att personen inte längre fungerar socialt, kanske blir otillgänglig och drar sig undan. Sedan kan märkliga idéer och annorlunda beteende vara det som leder till att närstående söker råd och hjälp.

Insjuknandet kan komma när man förväntas börja fungera som en vuxen och självständig person. Hos en sårbar person kan normala situationer som att flytta hemifrån, börja studera, göra militärtjänsten eller ha känslomässigt djupare sexuella relationer bidra till en psykos. Man kan även drabbas av en psykos under en period då det sker en hormonell omställning och hjärnan fortfarande mognar, vilket den gör fram till 20-25 års ålder.

Droger, till exempel amfetamin, LSD, PCP och hasch, kan utlösa psykoser. Det kan ske både vid långvarigt och kortare missbruk. Ett långvarigt alkoholmissbruk kan också utlösa en psykos.

Olika former av psykos

Psykos är ett samlingsnamn för ett antal sjukdomstillstånd eller diagnoser med psykotiska symtom. Psykoser kan ha mycket olika förlopp, från att vara korta och övergående tillstånd till långvariga, ibland livslånga.

Korta psykoser

Korta psykoser kan gå över och inte komma tillbaka men de kan också vara ett varningstecken att en mer långvarig psykossjukdom kan följa. Psykoterapi, speciellt med kognitiva inslag, kan minska risken eller skjuta upp en psykossjukdom i tidigt skede. Korta psykoser kan drabba sårbara personer efter till exempel en kroppslig belastning som sömnbrist eller sjukdom.

Förlossnings- och amningspsykos

Efter en förlossning kan mamman drabbas av en tillfällig psykos, så kallad amningspsykos. Amningspsykos är mycket ovanligt, den drabbar en till två av 1000 kvinnor inom tre månader efter en förlossning. Oftast är det kvinnor med sårbarhet för psykos eller bipolär sjukdom som drabbas. Därför är det viktigt att den som drabbas av psykos efter en förlossning har en uppföljande kontakt med psykiatrin för att tidigt upptäcka och förhindra att sjukdomen kommer igen.

Förlossnings- och amningspsykos ska inte förväxlas med stöd. Om din anhörige har kontakt med vården kan du få stöd från vårdpersonalen som ansvarar för din anhöriges vård.

Du kan även vända dig till stödorganisationer, till exempel Schizofreniförbundet. I stödorganisationerna kan du få stöd, information och hjälp med att få kontakt med andra i en liknande situation. Se länkar till stödorganisationer.