Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige följd av bröstcancer, som är den näst vanligaste. Om du får symtom rör det sig oftast om svårigheter att kissa, samma typ av besvär som du kan få vid godartad prostataförstoring. Om tumören växer utanför prostatakörteln eller har spritt sig till andra delar av kroppen kan smärtor vara det första symtomet. Kontakta din husläkare om du får besvär med att kissa, oroar dig för prostatacancer eller har nära släktingar med prostatacancer och själv är över 45 år.
Prostatan är en valnötsstor körtel som omsluter urinrörets övre del, alldeles under urinblåsan hos män. Körtelns uppgift är att producera en vätska som gör spermierna dugliga för befruktning.
Varför prostatacancer uppstår vet man inte säkert. Sjukdomen är vanlig i Skandinavien och USA medan den är ovanlig i Kina och Japan. Det tyder på att livsstil, kostvanor och miljö har betydelse för risken att drabbas. Man vet också att ungefär 10 procent av alla som får prostatacancer har en ärftlig form av sjukdomen.
Under de senaste tio åren har antalet nya fall av prostatacancer fördubblats i Sverige, från cirka 5 000 till knappt 10 000 fall per år. En förklaring är att vi lever allt längre – risken att få prostatacancer ökar nämligen med stigande ålder. Den viktigaste förklaringen till ökningen är dock att fler män i dag än för 10 år sedan genomgår hälsokontroll för prostatacancer.
Tumören börjar växa inuti prostatan, i körtelrören. Är den aggressiv och blir tillräckligt stor kan den växa ut till omgivningen och även sprida sig genom dottertumörer (metastaser), i första hand till lymfkörtlar och skelett.
Att ha problem med att kissa är mycket vanligt hos äldre män och det är viktigt att veta att det oftast beror på godartad prostataförstoring och rubbningar i blåsfunktionen.
Tumörer i prostatakörteln växer i många fall långsamt och ofta tar det många år innan man får några symtom. Om tumören är aggressiv kan den växa snabbare. Problemen med att kissa kan då bli mer märkbara, men ofta upptäcker man sjukdomen först när det har bildats dottertumörer (metastaser).
Symtom på prostatacancer är att det blir trögt att kissa, att man behöver kissa oftare och att det blir bråttom till toaletten. Om sjukdomen har spritt sig till skelettet får man oftast ont i ryggen eller bröstkorgen.
Har du frågor om cancer, ring Cancerupplysningen på telefon
08-517 766 00. Du kan också besöka dem i Radiumhemmets stora entréhall, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Cancerupplysningen stöds av Radiumhemmets Forskningsfonder.
Om du har symtom och är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter.
Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, . De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.
Att få läsa om hur andra upplever sin situation kan vara värdefullt, både för den som är sjuk men också för närstående.
På sajten har vi samlat personliga berättelser som du är välkommen att ta del av.
Du bör kontakta din husläkare om du:
Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du genom att klicka på mottagningen under Hitta vård och omsorg upptill. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. till höger.
I prostatakörteln bildas ett protein som kallas PSA (prostataspecifikt antigen). Ämnet finns normalt i mycket små mängder i blodet. Om du har prostatacancer ökar oftast halterna. Det betyder att man med ett enkelt blodprov kan identifiera män som har en ökad risk för prostatacancer.
Om du oroar dig för prostatacancer har du rätt att få ett PSA-prov taget. Du har också rätt att först få ingående information om vad testet kan leda till. Läs mer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prostatacancer som har utarbetats av ledande urologer och onkologer i Sverige, se länk uppe till höger.
Prostatan är belägen alldeles framför ändtarmen och därför kan körteln undersökas genom att läkaren känner med ett finger i ändtarmen. Om tumören är tillräckligt stor kan den kännas som en knöl, medan små tumörer oftast inte känns alls.
Om läkaren kan känna att det finns en tumör, eller om blodprovet visar på ett förhöjt PSA-värde, utreder man oftast vidare genom att ta vävnadsprover (biopsier). Proverna tas med en tunn nål via ändtarmen. Provtagningsnålen fästs på en ultraljudssond, som förs in i ändtarmen. Ljudvågorna från sonden omvandlas av en dator till en bild som syns på bildskärmen och hjälper läkaren att rikta nålen rätt. Nålen förs in i prostatan, där vävnadsprov tas. Eftersom proverna tas genom tarmväggen ger man antibiotika för att förebygga infektion. Smärtan vid provtagningen är måttlig, men då man numera ofta tar många prover ger man i de flesta fall lokalbedövning kring prostatan före provtagningen.
Om vävnadsproverna visar på prostatacancer undersöker man i vissa fall även skelettet för att ta reda på om det finns metastaser där. Ibland behöver man också utreda om cancern har spritt sig till lymfkörtlarna innan man kan fatta beslut om behandling.
Undersökningsresultaten hjälper läkaren att bedöma tumörens utbredning samt risken för att sjukdomen ska komma att ge symtom och påverka din hälsa. Bland annat är det viktigt att ta reda på om tumören bara växer i och kring prostatan eller om dottertumörer har spritt sig till andra organ, lymfkörtlar eller skelett.
Om cancern inte har spritt sig kan man ofta ge botande behandling. Den kan bestå antingen av operation, som innebär att man opererar bort hela prostatan, eller av strålbehandling. All behandling av prostatacancer kan påverka erektionsförmågan negativt. Efter en operation finns också risk för visst urinläckage, men det är i regel ett övergående besvär.
Om det är aktuellt med botande behandling får du information om de olika tekniker som finns för operation och strålbehandling. Ofta är det av medicinska skäl lämpligt med en viss typ av behandling, men inte sällan finns det två behandlingar som är likvärdiga till sin effekt. I sådana fall kan du själv behöva göra ett val och i den processen får du hjälp och stöd av din läkare. Många gånger kan det vara bra att träffa både en urolog och en onkolog inför behandlingsvalet.
Om prostatacancern är liten och inte så aggressiv, och framför allt om du har andra allvarliga sjukdomar, är det inte säkert att det bästa alternativet är en botande behandling. I stället väljer man i det fallet ofta att avstå ifrån eller avvakta med behandling. Du får då gå på regelbundna kontroller, för det mesta hos en urolog.
Om tumören har spritt sig utanför prostatakörteln ges ofta så kallad endokrin behandling. Den kan bestå antingen i medicinsk behandling eller i testikeloperation och innebär i båda fallen att det manliga könshormonet till stor del försvinner från blodet. Det leder till att tumörhärdarna krymper och i många fall att tumören inaktiveras, även om den inte försvinner. En vanlig bieffekt av endokrin behandling är att såväl den sexuella lusten som förmågan försvinner.
I vissa fall kan man ha nytta av cellgiftsbehandling, men det är ännu inte så vanligt vid prostatacancer.
I övrigt finns många andra behandlingsformer som inriktar sig på olika symtom av sjukdomen. Ofta är möjligheterna goda att under lång tid bromsa sjukdomen och begränsa dess skadeverkningar, även om man har en spridd tumör.
Ett problem som kan kräva särskilt stöd är den nedsatta sexuella förmåga som ofta följer med sjukdomen eller de behandlingar som ges. Om du har prostatacancer, och framför allt om du har en spridd sjukdom, har du möjlighet att få en egen kontaktsjuksköterska som du kan rådgöra med och som kan hjälpa dig med andra kontakter inom vården.
Läs mer genom att klicka på länkarna uppe till höger.