Pollenallergi drabbar många människor flera månader om året. Reaktionen kan skilja sig från dag till dag beroende på hur mycket pollen som finns i luften. De vanligaste besvären kommer från ögon, näsa, luftvägar och hud. Följ pollenrapporterna. Det finns receptfria läkemedel samt vaccination. Om du får andnöd eller andra plötsliga andningsbesvär, ring 112.
Av alla som har allergi i Sverige är 40 procent allergiska mot pollen (frömjöl). Det handlar oftast om pollen från lövträd – främst björk, al och hassel – samt gräs och gråbo. Den som har pollenallergi kan få besvär från tidig vår till sen höst eftersom växterna blommar och spricker ut vid olika tidpunkter.
Det är svårt att svara på varför vissa personer utvecklar pollenallergi. Ärftliga anlag är ett skäl, men arvet räcker inte som enda förklaring. Risken att få allergi och astma ökar om föräldrarna eller andra i omgivningen röker.
Vi utsätts varje dag för flera allergiframkallande ämnen i vår omgivning som påverkar utveckling av allergi. Symtomen förstärks av luftföroreningar. Pollenallergi drabbar framför allt tonåringar och oftast minskar symtomen i övre medelåldern.
Du som är allergisk mot pollen som björk, gräs och gråbo kan också vara överkänslig mot viss mat. Det kallas korsallergi. I Skandinavien är de flesta allergiska mot både gräs och lövträdspollen.
Den som är allergisk mot gråbo tål kanske inte heller selleri, paprika, persilja och vissa kryddor.
Björkpollenallergiker kan reagera på äpplen, nötter, mandel och stenfrukter (till exempel körsbär, plommon, persikor, aprikoser och nektariner). Björkallergiker som på grund av korsreaktion reagerar mot jordnöt, hasselnöt eller soja löper inte någon större risk att få svåra symtom när de äter dessa livsmedel. Det kliar, sticker och känns svullet på läppar, i gommen och i svalget.
Anledningen till att korsreaktion inte brukar ge allvarliga symtom anses vara att det allergiframkallande ämnet är förhållandevis instabilt och bryts ned av enzymerna i magsaften samt vid upphettning, till exempel när du kokar marmelad eller värmer något i mikrovågsugn. Den som lider av så kallad äkta jordnöts-, hasselnöts- eller sojaallergi kan däremot drabbas av svåra symtom.
På senare tid har det utvecklats nya laboratoriemetoder som gör det möjligt att med större exakthet ta reda på vad en person är allergisk mot, så kallad komponentanalys. Med hjälp av den här metoden kan man avgöra om det rör sig om äkta allergi eller korsallergi. Men ur riskperspektiv är det också viktigt att veta hur en allergisk person tidigare har reagerat på olika födoämnen. Samtidig fysisk ansträngning kan ibland öka risken för att man ska reagera.
Är du osäker kan du i första hand be din husläkare ta ställning till provtagning (ett enkelt blodprov) och eventuellt skriva remiss till barn- eller vuxenallergolog för vidare utredning. I sällsynta fall låter man den allergiska personen smaka på födoämnet under övervakning.
Pollenallergi ger oftast symtom från ögon och näsa samt från luftvägarna som blodprov.
Det finns flera olika receptfria allergimediciner på apoteket. Har besvären redan hunnit bryta ut finns det ögondroppar, nässprej eller tabletter som ger snabb effekt. Anpassa din behandling efter besvären. Om du har tagit tabletter ett tag men näsan fortsätter att rinna kan du komplettera med nässprej. Om ögonen fortsätter att klia kan du lägga till ögondroppar.
Om du har svåra besvär kan det vara bra att starta behandlingen någon vecka innan symtomen förväntas bryta ut.
När en allergisk person kommer i kontakt med det ämne han eller hon är allergisk mot frigörs ett ämne som heter histamin i kroppen. Det är histaminet som ger upphov till allergiska besvär i form av exempelvis svullna slemhinnor och klåda. Läkemedel i tablettform mot allergi innehåller antihistamin, som dämpar den allergiska reaktionen. Antihistamin fungerar bra mot exempelvis ögonbesvär, rinnsnuva och nysningar, men är mindre effektivt mot nästäppa.
Det finns tre typer av nässprej:
Använd inte avsvällande näsdroppar eller nässprej annat än helt kortvarigt – de är till för behandling av tillfällig nästäppa vid förkylning.
Ögondroppar hjälper när dina ögon rinner och kliar eller är röda och irriterade.
Det finns två typer av ögondroppar. Den ena typen innehåller antihistamin och den andra kromoglikat. Antihistamin lindrar snabbt medan kromoglikat tar lite längre tid. Kromoglikat ska inte användas i ögon som svider.
Om inte receptfria läkemedel hjälper finns ett antal effektiva receptbelagda läkemedel.
Vid långdragna besvär eller när pollenallergin är på väg att utvecklas till astma och andra läkemedel inte fungerar kan allergivaccination, så kallad hyposensibilisering, bli aktuell.
Behandlingen innebär att du får upprepade sprutor innehållande mycket små mängder av det ämne du är allergisk mot. Efterhand ökas mängden av ämnet som sprutas in. Vaccinationen upprepas en gång i veckan i sju veckor och därefter med längre tidsintervall. När maximal dos har uppnåtts räcker det att du får en spruta var sjätte till åttonde vecka. Behandlingen pågår oftast i cirka tre och ett halvt år, enligt internationella riktlinjer.
För gräsallergiker finns sedan 2007 en alternativ behandling med daglig smälttablett under tungan. Den är numera godkänd från fem års ålder. Behandlingen startas via allergimottagning minst 16 veckor före grässäsongen - gärna redan på hösten - och rekommenderas pågå året runt i minst tre år.