Anabola androgena steroider är könshormon som tillverkas på kemisk väg. De fungerar på två sätt. Dels bygger de upp muskler och andra vävnader i kroppen, dels ger de manlig könsmognad och sänker produktionen av testosteron i testiklarna.
Anabola androgena steroider är könshormon som tillverkas på kemisk väg. De stimulerar muskler och olika vävnader i kroppen.
Anabola androgena steroider, AAS, började användas som läkemedel på 1930-talet. Under många år har användning av AAS främst kopplats ihop med idrottsvärlden, men uppfattas idag mer som ett vidare samhällsproblem med anknytning till kroppsbyggnad och träning på gym. Antal användare av dopningsmedel är idag vanligare utanför idrotten.
De allra flesta som missbrukar anabola steroider är män i 20-30-årsåldern. Utbredningen är större bland tränande på gym än i befolkningen i stort. Flera undersökningar från olika städer i Sverige visar att cirka fem procent av männen som tränar på gym har använt AAS någon gång eller mer regelbundet, att jämföras med högst en procent av den manliga befolkningen i stort. Andelen kvinnor som använt AAS är mycket lägre.
Det är olagligt att köpa, inneha, tillverka eller sälja, överlåta eller införa AAS i landet. Sedan 1 april 1999 är det förbjudet att ha AAS i kroppen.
AAS fungerar på två sätt. De är anabola vilket betyder att de bygger upp muskler och andra vävnader i kroppen. De är androgena vilket betyder att de ger manlig könsmognad och sänker den kroppsegna produktionen av testosteron i testiklarna. AAS används i dopningssammanhang för att man ska kunna träna mer intensivt och för att nå snabba resultat. Den som använder preparaten utsätter sig själv och andra för stora risker.
Det kan vara svårt att upptäcka om någon missbrukar AAS, men det finns flera tecken som tyder på ett missbruk. Om flera av dessa förändringar märks hos en person kan man misstänka missbruk:
Undersökningar visar att personer som missbrukar AAS riskerar att dö i förtid. Preparaten ger skador på bland annat hjärta och lever. Skadorna kan leda till skrumplever, förstorat hjärta, åderförkalkning och blodproppar. Risken för självmord är stor.
AAS kan göra en person mycket lättirriterad. Det finns en koppling mellan missbruk av AAS och våldsbrott. Både om preparaten används enbart eller tillsammans med andra droger, som alkohol eller narkotika, ökar risken för aggressiva handlingar.
För den som missbrukar AAS är risken större att drabbas av psykos, som kan leda till hallucinationer och vanföreställningar. Kroppens egen könshormonproduktion begränsas. Många mår mycket dåligt och blir deprimerade efter att ha slutat med preparaten.
Bröstkörtlarna kan börja växa hos män när de har tagit AAS. Det kan göra ont i de spända brösten och till och med droppa bröstmjölk från bröstvårtorna. En tid efter det att man slutat ta preparaten går en del av bröstkörtlarna tillbaka, men i vissa fall krävs operation.
Potensproblem kan komma en tid efter det att man använt AAS. Problemen kommer gradvis. När man slutat ta preparaten kan det ta upp till ett halvår innan sexlust och potens kommer tillbaka.
Produktionen av spermier minskar när man använder AAS, och de spermier som finns kvar har sämre kvalitet. Långvarigt missbruk kan göra att testiklarna blir mindre, en förändring som inte alltid försvinner när missbruket upphör. Andra besvär är förstorad prostatakörtel. Potensproblem och infertilitet kan bli bestående.
Problemen kan ge psykiska effekter, som till exempel svartsjuka.
Huden blir grövre och talgkörtlarna stimuleras av AAS vilket gör att man ofta får problem med oren hy och akne (finnar). Hudbristningar (striae) av den typ som gravida kvinnor får på magen är vanliga. De sitter vid armhålorna och ryggen.
Kvinnor som tar AAS kan få grövre röst. De kan få skäggväxt i ansiktet, ökad behåring på ben, rygg och armar samt håravfall på huvudet. Det är vanligt att menstruationen rubbas och att kvinnors klitoris växer. Långvarigt missbruk kan leda till svårigheter att bli med barn.
Dopingjouren är en rikstäckande telefonrådgivning dit du kan ringa och vara anonym. Dopingjouren når du via telefon 020–546 987 eller e-post. Klicka på länken till höger.
Undrar du över något? Kanske har någon annan undrat samma sak. Leta upp din fråga eller ställ en egen fråga till personal inom vården. Klicka på Hitta frågor och svar till höger. De som svarar har tyvärr inte möjlighet att svara på alla frågor.
Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter. Här får alla som frågar svar.
Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, . De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.
Du kan vända dig till vårdcentralen för att få råd och hjälp. De kan hjälpa dig vidare om det skulle behövas.
Om du drabbas av psykiska besvär som ångest och depressioner kan du vända dig till psykiatrins öppenvård.
Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg upptill på sidan.
Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. till höger.
Läs mer genom att klicka på länkarna uppe till höger.