Menstruationen kommer igång under puberteten. Flickor föds med cirka 400 000 ägganlag i äggstockarna. Någon gång under puberteten börjar äggen mogna och den första ägglossningen sker. Två veckor senare kommer första menstruationen. Kvinnor får sedan mens ungefär en gång i månaden fram till klimakteriet.
Menscykel kallas perioden mellan mensens första dag och nästa mens första dag. Under menscykeln utvecklas en näringsrik slemhinna på livmoderns väggar. När ägget inte blir befruktat under ägglossningen behövs inte den näringsrika slemhinnan som då stöts ut ur livmodern som menstruationsblödning. Du kan se när du får mens genom att det kommer blod i trosan.
Vanligtvis har kvinnor mens en gång i månaden och den varar i ungefär fyra till fem dagar. Men det varierar, både mellan gångerna och mellan olika kvinnor. Det är inte ovanligt med en 25 eller 35 dagars menscykel. Om du är stressad eller orolig kan mensen dröja eller hoppa över en månad eller fler. Ofta känns det som det kommer floder med blod, men mängden per menstillfälle är ungefär tre matskedar.
Det finns olika typer av mensskydd.
Tampongen liknar ett läppstift i form och storlek. Den är oftast gjord av bomull och har en tråd i ena änden. Du för in den i slidgången med hjälp av fingret. Den sitter kvar där tills du drar ut den med hjälp av snöret. Slidväggarnas muskulatur gör att den hålls fast. Du bör byta tampong minst var fjärde timme. Om du däremot är torr bör du inte använda tampong eftersom du kan skada slemhinnorna. Det finns också en tampong med en införingshylsa så du slipper föra in fingret. Oavsett vilken sort du väljer bör du vara noga och tvätta händerna före och efter varje byte.
Bindan finns i olika former och tjocklekar. De är gjorda av bomull eller specialtillverkat material för bra uppsugningsförmåga. De flesta bindor är ganska tunna och bekväma att använda. Några har så kallade "vingar" på sidorna för att fästa bättre i trosan och skydda mot läckage.
Tygbindor är ett alternativ till engångsbindor. När du använt bindorna sköljer du dem och samlar dem sedan i till exempel en hink med kallt vatten tills det är dags att tvätta dem i maskin. Minskad risk för svampinfektioner och ett miljövänligare alternativ är exempel på fördelar som användare lyfter fram.
Varken bindor eller tamponger bör spolas ner i toaletten utan lindas in i papper och slängas i papperskorg. På många toaletter finns en speciell behållare för använda mensskydd.
Menskoppen ser ut som en liten skål och är oftast gjord av silikon. För att sätta in den viker man ihop den och för in den i slidan. Den ska inte sitta lika högt som en tampong utan närmare slidmynningen, där vecklar den ut sig och samlar upp menstruationsblodet. Längst ned finns ett skaft för att den ska gå lätt att ta ut.
En menskopp rymmer mer blod än en tampong eller binda och bör tömmas var 4- 8 timma. Den går att använda när man sover. Du kan tvätta den med tvål och vatten när du tömmer den. Mellan mensperioderna kan du koka den för att motverka bakterier. Menskoppen kan sitta i när du badar och behöver inte tas ut vid toalettbesök. Menskoppen anses vara ett miljövänligt och billigt alternativ eftersom den kan användas i flera år.
När du har mens kan du bada i sjöar och hav precis som vanligt, men var noga med hygienen. Använder du tampong kan den sitta i när du badar, men byt tampong när du badat färdigt. Du kan även duscha som vanligt vid menstruation.
De flesta känner någon form av Mina vårdkontakter.