Maten är viktig för växande barn. Upp till två års ålder har barnet ett högt energi- och näringsbehov och mår bra av att äta ofta och regelbundet.
Barnets första föda är modersmjölk eller mjölkersättning. Efter ett tag kan du utöka barnets kostvanor. Godis och andra sötsaker bör undvikas.
Modersmjölk är det nyfödda barnets naturliga föda och den enda mat barnet behöver det första halvåret. Barnet får inte bara näring, utan även tröst, närhet och trygghet. Från fyra veckors ålder till två år behöver barnet också ett tillskott av D-vitaminer, fem droppar dagligen.
Att amma är det bästa för barnet men om du av någon anledning inte ammar kan du ge ditt barn modersmjölksersättning istället. Den modersmjölksersättning som finns i handeln är näringsmässigt ett fullgott alternativ till bröstmjölk. Den är framställd av komjölk och anpassad så att den ska likna bröstmjölk så långt det är möjligt. Ett barn som matas med flaska kan uppleva närhet lika bra om det får hud- och ögonkontakt, samt småprat under måltiden. Om du är osäker eller har problem att amma kan du prata med din BVC-sköterska för att få hjälp.
Ett barn som enbart ammas, verkar nöjt och går upp i vikt behöver ingen annan mat än bröstmjölk före sex månaders ålder. Runt halvåret ökar barns energibehov och det behövs ofta ett extra järntillskott som barnet får genom att äta varierad mat. Om barnet visar intresse och är nyfiken på maten kan du börja ge små smakportioner av grönsaks- och fruktpuré och gröt. Barns intresse för att smaka på ny mat är mycket individuellt. En del gapar och sväljer, andra är mer tveksamma och behöver längre tid att vänja sig.
Prova en smak i taget i tre till fem dagar innan du testar en ny. Dels för att barnet ska vänja sig och dels för att se att barnet tål just den maten. Börja gärna med potatis, majs och palsternacka, det vill säga ljusa grönsaker. Ge naturlig mat som färska grönsaker, frukt, fisk och kött så mycket som möjligt. Undvik matvaror av halvfabrikat. Målet är att barnet ska känna lust att äta mat och äta samma mat som familjen i övrigt. Det är också självklart att ditt barn är med när familjen äter och att det får känna gemenskap kring matbordet även om det inte äter samma mat.
Ett sätt att börja med mjölmat, som innehåller gluten, är att ge barnet gröt. Gluten är ett protein som finns i sädesslagen vete, råg och korn och havre (dock inte i specialrenat havre). Alla livsmedel som innehåller dessa sädesslag, till exempel bröd, kex, gröt, välling och pasta innehåller därför gluten.
Prova även att ge gröt som smakportion, till exempel industritillverkad gröt. Gluten ska betraktas på samma sätt som alla andra livsmedel barnet börjar äta och introduktionen ska ske med små mängder, gärna under skydd av amningen. Före fyra månaders ålder ska man inte ge barnet någon form av glutenhaltiga livsmedel.
Modersmjölk utgör fortfarande en stor del av barnets mat, men när det blivit sex månader behöver det tillskott av annan mat. Börja ge smakprover oftare och övergå till att servera en hel måltid med till exempel potatis, kött och grönsaker. Frukt eller bär till efterrätt är gott och nyttigt. En del barn tar längre tid på sig att vänja sig vid den nya maten, men det är ingen brådska. Barnet bör endast få lite mjölkprodukter, antingen som smakportioner eller i matlagningen.
Från cirka åtta månaders ålder kan barnet äta samtidigt som resten av familjen. Du kan ge ditt barn blandad grövre mat för att det ska träna att tugga. Det är till exempel viktigt för talet. Istället för att mosa maten kan den hackas. Variera potatisen med ris och pasta. Nu är det dags för barnet att successivt övergå till att äta två huvudmål, lunch och middag, som kompletteras med bröstmjölk efter barnets behov, och/eller två till tre välling- eller grötmål per dag. Smörgås med pålägg är bra som mellanmål. Skär bort kanterna och dela smörgåsen i små bitar. Låt barnet få äta själv, trots kladd och spill. Det är bästa sättet att lära sig. Undvik fortfarande mjölkprodukter annat än i till exempel matlagning.
Spädbarn och småbarn under tre års ålder behöver extra fett i maten. Tillsätt en tesked fett per portion i maten du lagar till ditt barn, till exempel flytande margarin eller olja (rapsolja eller olivolja).
Barn under två år behöver äta med två till tre timmars mellanrum. Barnet bestämmer själv hur mycket det ska äta, men föräldrarna bestämmer vad som serveras. Med lite tålamod brukar barn lära sig att äta det mesta.
Under det första levnadsåret växer barn mycket och vikten tredubblas. Barn har ett stort behov av energi och näringsämnen för att utvecklas, må bra och orka med alla aktiviteter.
Eftersom ett litet barn inte äter så stora portioner bör man tillsätta en tesked olja eller flytande margarin per portion i maten så att barnet får i sig tillräckligt med energi. Till matlagning kan man använda olja eller flytande margarin. Exempel på fetter med bra sammansättning är rapsoljor och olivoljor.
De flesta barn äter bra och får i sig den näring de behöver för att må bra och växa, men nästan alla barn krånglar ibland med maten under sina första levnadsår. Aptiten skiljer mycket mellan olika barn och växlar för samma barn under olika perioder. Matproblem börjar ofta med att barnets aptit är nedsatt, till exempel i samband med en infektion.
Kontakta din BVC-sjuksköterska för att få stöd om du har frågor om barnets mat eller oroar dig för att barnet inte ökar tillräckligt i vikt.