Magkatarr, dyspepsi, är ett samlingsnamn för olika besvär från övre delen av magen, maggropen. Magkatarr kan utlösas av till exempel olämplig mat, stress och alkohol. Försök därför att förändra din livsstil om du har tecken på magkatarr. Kontakta akutmottagningen om du kräks blod eller har blod eller slem i avföringen.

Magkatarr är egentligen en felaktig benämning. Katarr betyder inflammation, vilket endast i undantagsfall är orsaken till symtomen. Det finns dock inget bättre svenskt namn än magkatarr. Det namn som används inom läkarvetenskapen är dyspepsi.

Den som har dyspepsi har ont eller känner obehag i övre delen av magen. Dyspepsi kan ibland bero på en sjukdom, till exempel magsår. Det kan också bero på att den nedersta delen av matstrupen är irriterad av magsyra. Hos äldre kan orsaken någon enstaka gång vara cancer.

I de allra flesta fall hittar man dock ingen tydlig orsak. I dessa fall beror symtomen troligen på att magsäcken lite mer orytmiskt tömmer ut sitt innehåll i tarmen. Magsäcken kan också vara mer känslig för att spännas ut, det vill säga den klarar inte så mycket mat åt gången.

Om du har dyspepsi men man inte har kunnat påvisa någon direkt orsak till dina besvär kan du märka att vissa saker, som till exempel stress eller viss mat eller dryck, utlöser besvären. Det finns inga vetenskapliga bevis för någon enskild orsak, utan det är en individuell upplevelse. Ofta samverkar flera orsaker.

Besvären kan utlösas och förvärras av exempelvis:

  • viss föda. Det är individuellt vilken, men ofta nämns fet, salt, rökt och stekt mat samt kaffe och starka kryddor
  • stress
  • oregelbundna måltider
  • alkohol
  • rökning
  • vissa läkemedel, framför allt läkemedel mot värk samt mot led- och muskelbesvär.

Symtom på magkatarr

Alla som lider av dyspepsi har inte samma symtom. De vanligaste är:

  • smärta eller obehag i övre delen av magen
  • tidig mättnadskänsla när du äter
  • hungersugningar i magtrakten
  • känsla av uppkördhet
  • illamående och rapningar
  • gastroskopi. Det innebär att man tittar ner i magen med ett böjligt smalt instrument med en ljuskälla i spetsen. Med instrumentet kan man också ta prover på vävnad som analyseras i mikroskop. Röntgen används numera sällan.

    Det går också att ta prov utan gastroskop för att se om det finns en risk för att besvären orsakats av magsår. Detta prov kan tas på personer under 50 år som har symtom vilka läkaren bedömer som mindre allvarliga.

    Behandling av magkatarr

    Läkemedel

    Beroende på vilka besvär du har kan du ha viss hjälp av receptfria syraneutraliserande läkemedel. Självmedicinera bara kortvarigt.

    På apoteket kan du få råd om receptfri medicinering.

    Kontakta din husläkare om du har så mycket besvär från maggropen att du är orolig.