Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige. Drygt 3000 svenskar får diagnosen lungcancer varje år. Forskningen visar entydigt att rökning är den främsta orsaken till sjukdomen. Nio av tio som utvecklar lungcancer är rökare.

Lungcancer är vanligast hos män. Men sjukdomen ökar hos kvinnor, vilket kan förklaras med att allt fler kvinnor röker. Bland dem som är yngre än 55 år är det i dag fler kvinnor än män som får lungcancer.

Det finns två huvudtyper av lungcancer: småcellig och icke-småcellig lungcancer.

Småcellig lungcancer växer mycket snabbt och sprider sig till andra organ tidigt under sjukdomen. Den är starkt sammankopplad med rökning och svarar för ungefär 15 procent av lungcancerfall.

Icke-småcellig lungcancer är den andra huvudtypen av lungcancer. Den vanligaste formen av icke-småcellig lungcancer är i dag adenocarcinom, som också kan drabba icke-rökare.

Symtom

Lungcancer ger ofta inga symtom förrän sjukdomen redan är långt gången. Några symtom är:

  • hosta, eventuellt blodblandad upphostning
  • upprepade lunginflammationer eller luftrörsinfektioner
  • trötthet
  • smärta i bröstet
  • andningsbesvär
  • heshet
  • minskad aptit och vikt
  • ledbesvär.

Dessa symtom kan också orsakas av andra sjukdomar än lungcancer.

Förebyggande

Rökning är den viktigaste orsaken till lungcancer. För dig som röker är det bästa sättet att förebygga lungcancer att sluta röka. Risken för att drabbas av sjukdomen minskar gradvis efter att man slutat röka. Det är också bra att undvika miljöer och situationer där du utsätts för stora mängder tobaksrök.

Fråga om råd

Har du frågor om cancer, ring Cancerupplysningen på telefon 08-517 766 00. Du kan också besöka Cancerupplysningen i Radiumhemmets stora entréhall, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Cancerupplysningen stöds av Radiumhemmets Forskningsfonder.

Om du är osäker på hur du ska göra Mina vårdkontakter.

Undersökning

Med hjälp av lungröntgen kan man bedöma tumörens läge och omfattning. Ibland kan undersökningen behöva kompletteras med datortomografi (skiktröntgen).

Diagnosen lungcancer ställs vanligen med hjälp av bronkoskopi, en undersökningsmetod där läkaren undersöker luftrören med en böjlig, kameraförsedd slang (bronkoskop) som förs ned i lungorna via svalg och luftstrupe. Med hjälp av bronkoskopet kan läkaren också ta cellprov från lungvävnaden.

Om cancerns läge gör att den inte kan undersökas med bronkoskop via luftstrupen kan läkaren ta ett cellprov direkt från lungtumören med en tunn nål som förs in genom bröstkorgen.

Proverna skickas på mikroskopisk analys och kan berätta om patienten har lungcancer och vilken form det i så fall rör sig om. Provsvaren brukar komma efter någon vecka.

Behandling

Icke-småcellig lungcancer kan behandlas med operation om tumören är begränsad till ena lungan. Strålbehandling är ett alternativ för personer som inte klarar operation. Cytostatika ges i vissa fall efter operationen. Det är läkemedel som angriper cancercellerna.

Om tumören är spridd i kroppen behandlar man med cytostatika. Tumörer med lokal spridning kan behandlas med en kombination av strålning och cytostatika.

Småcellig lungcancer behandlas i första hand med cytostatika. I vissa fall ges även strålbehandling.

Det pågår intensiv forskning kring diagnostisering och behandling av lungcancer, och behandlingsmetoderna förbättras ständigt. På senare år har det tillkommit nya tillväxthämmande läkemedel som används i behandlingen av vissa lungcancerformer, och flera nya läkemedel är under utprovning.

Patienter med lungcancer lever i dag längre än de gjorde tidigare tack vare ökade kunskaper om sjukdomen.