Många är fascinerade av isen, men den kan vara opålitlig och växlande. Du kan undvika olyckan med tre enkla grundregler: kunskap, utrustning och sällskap. Om du ändå trillar i finns det två tips som kan hjälpa dig att ta dig upp ur vaken: ta det lugnt och upp på iskanten. Om behöver vård kan du kontakta närmaste akutmottagning, närakut eller vårdcentral.

Långfärdsskridskor åker du bäst i grupp. Det ger både trygghet och gemenskap. Runt om i Stockholm finns idealiska områden för skridskoåkning på naturis både på sjöar och ute i skärgården. Samtidigt finns det risker med att åka på naturis. Varje år inträffar olyckor ute på isarna och det kan du undvika med några enkla grundregler:

  • kunskap
  • utrustning
  • sällskap.

Kunskap

Många är fascinerade av isen, men den är opålitlig och växlande. Det krävs goda kunskaper och erfarenhet för att bedöma den. Livräddningssällskapet har tagit fram en minnesvers för att lättare komma ihåg isens svaga punkter: vass, råk, brygga, bro, udde, avlopp, utlopp, inlopp, sund, grund, vindbrunn.

Förutom iskunskapen är det viktigt att du kan säkerhetsutrustningen och vet hur du agerar om en olycka inträffar. Svenska livräddningssällskapet och Friluftsfrämjandet anordnar plurrnings- och livräddningsövningar.

Utrustning

I utrustningen måste ingå: ryggsäck, ombyte, isdubbar, visselpipa, ispik och livlina.

Ryggsäcken fungerar både för att ha utrustningen i och som flythjälpmedel. Packa innehållet vattentätt, det ger säcken en bra flytförmåga. Ryggsäcken ska ha midje- och grenrem som gör att säcken inte glider upp om du plurrar. Det finns även specialtillverkade skridskosäckar ute i handeln. Barn som inte har ryggsäck ska ha flytväst.

Ombytet i ryggsäcken ska ligga i vattentäta påsar. Ombytet ska bestå av exakt samma utrustning som du redan har på dig. Ta med ett par plastpåsar som du sätter utanpå dina ombytessocker så att du kan använda dina blöta kängor.

Isdubbarna ger dig fäste i isen när du ska ta dig ur en vak. Utan dubbar är det svårare att komma upp. Dubbarna ska sitta högt upp under hakan och ovanför vattenytan i plurrläge. Om dubbarna hindrar justering av ytterkläder kan de fästas på ryggsäckens ena axelband högt upp, nära hakan.

Livlinan är det viktigaste i säkerhetsutrustningen och ska sitta tillgängligt utanpå ryggsäcken så att den lätt kan kastas både från vaken och från isen utan att du behöver ta av ryggsäcken.

Visselpipan är till för att tillkalla uppmärksamhet i nödsituationer och fästes på samma ställe som dubbarna.

Ispiken kan användas både som känselspröt och till stakning tillsammans med en stav för att hålla balansen eller ge extra kraft vid exempelvis snötäckt is. Vanliga stavar är bra att staka med, men inte lika bra att avgöra om isen bär.

Hjälm, knä- och armbågsskydd ger bra skydd vid fall.

Kläder för skridskoåkning finns det många åsikter om. Ett tips är flerskiktsprincipen, ett innerskikt som transporterar ut kroppsfukten, ett mellanskikt som håller värmen och ett ytterskikt som skyddar mot väta och vind. Plagg som tillåter rörelse utan att strama och som lätt går att ta av och på fungerar bäst.

Skridskor, kängor och bindningar hittar du i de flesta välsorterade sport- och friluftsbutiker. Mer om utrustningen kan du läsa på Friluftsfrämjandets hemsida.

Sällskap

Åk aldrig ensam på naturis! Hjälp från andra kan ibland vara den enda räddningen.

Om olyckan är framme

Eftersom det är väldigt omskakade att hamna i vattnet är det svårt att komma ihåg några minnesregler. Två tips som kan hjälpa dig att ta dig upp ur vaken:

Ta det lugnt!

Att hamna i iskallt vatten är inte livsfarligt, men du har ungefär 15 minuter på dig innan läget blir riktigt allvarligt. Försök att ligga stilla, då värms vattnet närmast kroppen upp snabbare. Med hjälp av ryggsäckens flythjälp och isdubbarna håller du dig uppe.

Upp på iskanten

Genom att häva dig upp med händerna och ta bentag så får du upp överkroppen ovanpå iskanten, ungefär som om du simmar upp på en bassängkant eller flytbrygga. Om iskanten brister får du försöka igen närmare den bärande isen du kom ifrån. Iskanten kan förstärkas genom att du lägger ispiken under bröstet. Åla dig några meter till stabilare is innan du reser dig upp.

Turer

Vill du börja åka långfärdskridskor kontakta en förening. Det är ett bra sätt att lära dig grunderna och sällskap får du på köpet. Friluftsfrämjandet och andra idrottsföreningar anordnar turer med ledare hela vintern, om isen ligger.

Vill du läsa mer om långfärdsskridskor och hur du förbereder dig, gå in på Friluftsfrämjandets och Svenska livräddningssällskapets hemsidor, se länkar till höger.

Fråga om råd

Om du har skadat dig och du är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdomsorgs e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, . De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.

För råd på arabiska ring 08-528 528 38.

För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.

Sök vård

Om du behöver söka vård efter en skada i samband med långfärdsskridskoturen kan du vända dig till din vårdcentral eller närakut. Om det är akut ska du åka till närmaste akutmottagning.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du genom att klicka på mottagningen under Sök vård uppe till höger. Du kan kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdomsorgs e-tjänst Mina vårdkontakter.