Som patient har du inflytande över den vård och behandling du tar emot. Hälso- och sjukvården ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med dig.

Vissa rättigheter du har som patient är reglerade i lag. Andra styrs av särskilda bestämmelser från exempelvis Socialstyrelsen. Dessutom finns utfästelser/garantier, som till exempel valfrihet, som beslutas av Stockholms läns landsting. De senare är inte rättigheter i strikt juridisk mening.

Vad är en rättighet?

Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), syftar till att alla människor i Sverige ska få en god och säker vård på lika villkor. Utöver Hälso- och sjukvårdslagen finns fler författningar som syftar till att du ska få en god och säker vård.

Hälso- och sjukvårdslagen innehåller en målbeskrivning som landstinget har att utgå ifrån. Den anger inte vilka rättigheter du har som patient. Det som allmänt brukar kallas för patienträttigheter är inte alltid rättigheter i juridisk mening, om det inte gäller exempelvis skadeståndskrav. Du kan alltså inte gå till domstol för att ”kräva din rätt”. Vissa beslut inom hälso- och sjukvården kan dock överklagas hos länsrätten. Är du missnöjd med din vård finns olika sätt att föra fram dina synpunkter.

Inflytande bygger på kunskap

Det är viktigt att du som patient eller närstående känner till vilka regler som gäller. Här följer några exempel som är till för att stärka din ställning som patient i vården:

Din rätt att säga nej

Du avgör själv om du vill ha vård eller inte. Du kan avbryta en pågående behandling eller säga nej till undersökningar eller mediciner som du inte vill ta.

Det kan finnas tillfällen då du inte får eller klarar av att ta det beslutet själv. Inom den psykiatriska vården finns begränsningar om du till exempel vårdas enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård eller Lagen om rättspsykiatrisk vård. Om du vårdas enligt Smittskyddslagen har du också begränsade möjligheter att säga nej.

Enligt lagstiftning om biobanker måste du godkänna att prover du lämnar får sparas. Annars ska de förstöras.

Ibland kan vårdpersonal under utbildning närvara vid till exempel undersökningar av patienter. Det är för att de ska få ytterligare kunskap och erfarenhet. Du kan alltid tacka nej till deras medverkan. Du kan även avböja att delta i forskningsprojekt eller att avbryta din medverkan i ett redan pågående forskningsprojekt.

Din rätt att välja

Läkaren, sjuksköterskan, sjukgymnasten med flera är skyldiga att förklara varför de anser att en viss behandling är nödvändig och vilka följderna blir av utebliven behandling. Finns det olika behandlingsalternativ som stämmer överens med vetenskap och beprövad erfarenhet inom hälso- och sjukvården, ska du informeras om detta. Du har då möjlighet att välja behandlingsform, "inom rimliga gränser". Du har också rätt att få information om var du kan vända dig för att få en viss operation eller behandling

Dina önskemål

Du har möjlighet att komma med egna förslag. Hälso- och sjukvårdpersonalen ska vara lyhörd för dina önskemål och respektera dina och dina närståendes åsikter och erfarenheter. Däremot får vårdpersonal inte ge en behandling som går emot vetenskap och beprövad erfarenhet inom vården. Även om du har önskemål om en viss behandling, är det ändå vårdpersonalen som avgör om den är medicinskt motiverad med hänsyn till den sjukdom du lider av. De måste även anse att kostnaden är rimlig i förhållande till den effekt som behandlingen kan väntas ge.

Information till dig

Du har rätt att få information om ditt hälsotillstånd och om vilka metoder för undersökning, vård och behandling som finns att tillgå. Du ska få informationen på ett sådant sätt att du förstår vad den innebär. Om du har behov av språktolk eller tolk för döva och hörselskadade har du rätt till det.

Informationen ska inte bara vara allmän, den ska utgå från din situation, ditt behov av vård och dina förutsättningar. Den information du får ska även antecknas i din journal.

Om informationen inte kan lämnas till dig på grund av ditt tillstånd, ska den ges till en närstående. En förutsättning för det är att det gjorts en sekretessprövning, det vill säga att vårdpersonalen måste kontrollera att information lämnas till rätt person.

Din rätt till second opinion (en andra bedömning)

Second opinion innebär att du i vissa fall har rätt till ytterligare en medicinsk bedömning av en specialist. Det kan gälla om du står inför svåra medicinska ställningstaganden och

  • om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom
  • om den medicinska behandlingen kan innebära särskilda risker för dig
  • om ditt val har särskilt stor betydelse för din framtida livskvalitet och
  • om det inte står helt klart vilken behandling som är lämpligast just i ditt fall.

Barns rätt

Enligt lag (Föräldrabalken) har vårdnadshavaren såväl rätt som skyldighet att besluta i frågor som rör barnets personliga förhållanden. Information om barnets sjukdom och behandling ska därför ges till föräldrar/vårdnadshavare.

Även barnet har rätt att få information om sin hälso- och sjukvård. Den ska då ges på ett anpassat sätt utifrån ålder och mognad.

Barn kan i vissa fall vara fullt kapabla att fatta egna beslut om sin vård, till exempel att ge sitt samtycke till en behandling.

Läs mer

Den här artikeln ska inte ses som lagtext. Vill du fördjupa dig hänvisas till respektive författning (lagtext), Socialstyrelsens förordningar med fler. Se länk till höger.

Du kan också läsa mer om dina rättigheter, i menyn till vänster eller genom att klicka på länkarna uppe till höger.