Kvinnlig könsstympning innebär att man skär bort, skadar eller syr ihop delar av kvinnans yttre könsorgan. Könsstympning medför stora hälsorisker för kvinnors och flickors hälsa och är förbjuden i Sverige. Det är även förbjudet att medverka till att ingreppet utförs i ett annat land. Det finns hjälp att få om du har utsatts eller riskerar att bli utsatt för könsstympning.
Det finns olika typer av kvinnlig könsstympning. Ofta handlar det om att skada klitoris, till exempel genom att bränna eller pricka organet med ett vasst föremål.
Den vanligaste formen av stympning är att man skär bort toppen av klitoris och även delar av eller hela de inre blygdläpparna. I vissa fall syr man även ihop blygdläpparna och lämnar endast en liten öppning för menstruationsblod och urin. Det kallas för en faraonisk omskärelse, eller infibulation. Den lilla öppningen sitter ofta långt bak, i närheten av ändtarmsöppningen. Det innebär att när kvinnan kissar rinner urinen bakåt, innanför de ihopsydda blygdläpparna, för att sedan komma ut genom öppningen. Denna typ av könsstympning medför risk för infektioner och andra komplikationer, till exempel urinläckage.
En del använder ordet "sunna" för att beskriva en mildare form av könsstympning. Men i verkligheten kan sunna innebära alla typer av könsstympning utom den faraoniska och är därför, liksom annan könsstympning, förbjuden i Sverige.
Könsstympning utförs oftast på flickor som är mellan fyra och åtta år gamla, men även på yngre barn eller vuxna kvinnor i samband med förlossning.
Könsstympning är en gammal och djupt förankrad tradition som utövas framför allt i afrikanska länder, men även i länder på arabiska halvön, Kurdistan och i Asien. I Sverige bor cirka 16 000 flickor och kvinnor som kommer från länder där könsstympning utövas.
I kulturer där könsstympning förekommer finns ofta ett stort socialt tryck på föräldrar att deras döttrar ska könsstympas, eftersom en kvinna som inte är omskuren anses få svårt att hitta en partner att gifta sig med. Föräldrarna ser därför könsstympning som ett sätt att trygga sina döttrars framtid.
Det har uppkommit många myter kring kvinnans könsorgan i samhällen där könsstympning utövas. Till exempel anser en del att kvinnan är oren om hon inte könsstympas. Andra tror att klitoris är en manlig rest som måste tas bort för att flickan ska kunna bli kvinna. Det har också funnits föreställningar om att den kvinnliga orgasmen dödar spermier och därmed minskar möjligheten att bli med barn. I själva verket har könsstympning den motsatta effekten. Ingreppet kan leda till infektioner som gör att det är svårare att bli gravid.
Kvinnlig könsstympning finns i flera olika samhällen och är inte kopplat till någon speciell religion. Traditionen har ingen förankring vare sig i Bibeln eller i Koranen.
Vilken typ av komplikationer som uppstår beror på hur kvinnan är stympad.
Somliga menar att komplikationerna blir färre om stympningen görs när flickorna är små, eftersom de inte kommer att minnas ingreppet senare i livet. Men forskning har visat att kroppen och nervsystemet kommer ihåg ingrepp, även från tidig ålder, och det kan påverka smärtupplevelser i vuxen ålder.
Det första samlaget kan för en könsstympad kvinna vara mycket smärtsamt. För en del kvinnor är samlag alltid smärtsamt.
Samtidigt kan många kvinnor som är könsstympade, trots allt, njuta av sex och få orgasm. Förmågan till lust och sexualitet sitter inte bara i könsorganet, utan finns också i våra hjärnor.
Genom att testa dig fram och utforska din kropp kan du hitta vad som är skönt för just dig. Om toppen på klitoris är borta kan du kanske hitta klitoris inre delar att massera, till exempel genom att trycka eller massera från sidan eller ovanifrån. Det finns också känsliga delar precis innanför slidmynningen som du kanske kommer åt, trots ingreppet.
Även bröstvårtorna är känsliga för sexuell stimulering.
Du behöver aldrig göra något som gör ont eller känns obehagligt.
All form av könsstympning är förbjuden i Sverige. Även om flickan eller kvinnan själv godkänner ingreppet.
Det är också förbjudet att medverka till att en flicka eller kvinna könsstympas i ett annat land, oavsett vilka lagar som gäller i det land där ingreppet utförs.
Alla som på något sätt arbetar med barn och ungdomar är skyldiga att anmäla till socialnämnden om man känner till eller misstänker att någon riskerar att bli utsatt för könsstympning
Det finns hjälp att få om du har blivit utsatt för könsstympning. Dina föräldrar eller vårdnadshavare behöver inte få veta att du sökt hjälp.
Olika typer av könsstympning kan skapa olika typer av problem och därför anpassas behandlingen efter varje persons individuella behov. Du kan till exempel få hjälp med att ta bort irriterande ärrvävnad eller öppna upp slidmynningen genom operation. Du kan också få samtalskontakt med en kurator eller psykolog, som kan ge dig stöd.
Vid behov finns möjlighet till en kvinnlig tolk.
Att få läsa om hur andra upplever sin situation kan vara värdefullt, både för den som är drabbad men också för närstående. På sajten har vi samlat personliga berättelser som du är välkommen att ta del av. Läs För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.