Under en förlossning uppstår det ibland komplikationer som kan behöva åtgärdas mer eller mindre snabbt. När situationen bedöms som en risk för barnet eller för mamman behöver man göra ett akut ingrepp. Det finns flera metoder att ta till som forcerad krystning, sugklocka eller yttre press.
Alla kvinnor är olika. Din förlossning är inte exakt lik någon annans. Även om förlossningen blir långdragen och upplevs som mycket smärtsam kan den vara helt normal.
Det är först när situationen bedöms som en risk för barnet eller för mamman som man säger att det uppstår komplikationer. I samband med en komplikation krävs oftast någon form av akut insats från barnmorskan eller förlossningsläkaren.
Sverige har ett av världens bästa och säkraste omhändertagande av den gravida kvinnan och det nyfödda barnet.
Den vanligaste orsaken till att man tvingas göra medicinska ingrepp under förlossningen är att värkarbetet försämras och att förlossningen drar ut på tiden. Barnmorskan tar då hål på fosterhinnorna så att vattnet går. Har vattnet redan gått får mamman värkstimulerande dropp.
Om barnets hjärtljud inte är normala eller svårbedömda tar läkaren ett litet blodprov från barnets huvud. Det är för att se om barnet mår bra. Om provet visar att barnet har det jobbigt skyndar man på förlossningen. Ibland beslutar barnmorskan och läkaren att det är dags att avsluta förlossningen utan att ta blodprov först.
Det finns olika metoder för att skynda på förlossningen. Vilken man väljer beror på i vilket skede förlossningen är, vad som är problemet och hur bråttom det är att barnets föds fram.
Det vanligaste ingreppet för att skynda på en förlossning i utdrivningsskedet är forcerad krystning. Barnmorskan styr hur mamman ska krysta under utdrivningsskedet för att förlossningen ska gå snabbare. Mamman tar i allt vad hon orkar under barnmorskans ledning.
Barnmorskan instruerar mamman när hon ska krysta och hur hon ska andas. Detta för att snabba på förloppet. Samtidigt ser barnmorskan till att bristningarna inte blir större än om krystningarna skulle ha skett i mammans egen takt.
Barnmorskan lägger en hand eller en arm på mammans mage där barnets stjärt är. Samtidigt som krystvärkarna kommer pressar barnmorskan på barnet och mamman krystar forcerat.
Om utdrivningsskedet drar ut på tiden eller om barnet signalerar med hjärtslagen att han/hon har det jobbigt kan förlossningen påskyndas genom att använda en sugklocka. Sugklockan är formad som en kopp. Koppen är fäst i en slang som är kopplad till en vacuumpump. Innan ingreppet får mamman ofta bedövning.
Sugklockan placeras på barnets huvud. Med hjälp av vacuumpumpen skapas ett undertryck som gör att koppen fastnar. När den sitter fast ordentligt kan läkaren eller barnmorskan dra fram barnet samtidigt som mamman krystar. Det räcker att barnets huvud dras fram med hjälp av sugklockan, sedan klarar mamman resten.
Barnets huvud får en svullnad där sugklockan suttit. Svullnaden försvinner efter några dagar. Det kan se obehagligt ut, men är ofarligt.
En annan metod för att avsluta förlossningen snabbt är att förlösa barnet med tång. Med en tång går det i regel snabbare att greppa barnets huvud än med en sugklocka. Detta eftersom sugklockan behöver några minuter för att ”suga sig fast”.
Tången läggs snabbt runt barnets huvud, ungefär i öronhöjd. Huvudet dras ut i samband med en värk.
Om ett barn måste födas fram snabbt för att inte drabbas av syrebrist kan barnmorskan bedöma att det är nödvändigt med ett klipp i mellangården. Ett annat skäl är om kvinnan förväntas att brista så mycket att det finns risk för skador på ändtarmsmuskeln och tarmen.
När ett barn föds tidigt i graviditeten görs ibland ett klipp för att minska trycket mot barnets känsliga huvud. Ofta behövs det dock inte utan barnet föds fram fint ändå.
Innan ingreppet får mamman Mina vårdkontakter.
Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, . De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.
För råd på arabiska ring 08-528 528 38.