Kolik är när ett spädbarn, som i övrigt är friskt, skriker mer än tre dagar i veckan utan synbar förklaring. Kolik är inte farligt men kan vara mycket ansträngande för familjen. Kontakta bvc för att utesluta att barnet har någon sjukdom.
Koliken kommer när barnet är några veckor och brukar försvinna när barnet blivit ungefär 3-4 månader. Inga barn har kolik efter fyra månaders ålder. Ungefär vart tionde barn drabbas av och det är lika vanligt hos ammade barn som hos de barn som får modersmjölkersättning.
Troligtvis har kolik många olika orsaker.
Men hos de allra flesta barn med symtom på kolik hittar man ingen synlig orsak. Kolik är inte farligt och försvinner av sig själv, men för många familjer är den här tiden mycket ansträngande och man kan behöva hjälp av föräldrar, syskon och vänner. Du kan också får råd av sjuksköterskan på barnavårdscentralen.
Kolik förutsätter att barnet i övrigt mår bra. Är barnet tröttare, hängigare eller inte går upp i vikt, kan det vara något annat. Skriker barnet längre än 3 timmar eller vägrar äta kan det vara något annat. Då behöver barnet bedömas av sjuksköterska eller läkare.
Kolik kan kännas igen på en rad typiska tecken:
Det kan vara svårt att veta om barnet verkligen är hungrigt eller inte. Det är lätt att hamna i en ond cirkel eftersom barnet ofta får mer ont i magen om det äter för mycket.Därför kan man få hjälp och råd om hur du kan lära dig att tolka barnets signaler. Sjuksköterskan på BVC kan vara till stor hjälp i detta.
Barn med kolik kan sannolikt ha flera orsaker till att de beter sig som om de hade ont i magen. Närhet och beröring är bra. Spädbarnsmassage och lugnt vaggande kan ha bra effekt. Det är dock viktigt att inte överstimulera barnet utan hjälpa det att komma till ro. Eftersom man inte vet vad kolik är finns det ingen säker bot förutom att tiden läker.
För att se till att barnet ska må så bra som möjligt kan man försöka med följande:
Om barnet stör er sömn, se om ni kan växla, eller få hjälp av någon anhörig. Sömnbrist hos föräldrarna kan leda till utmattning som gör att man inte orkar med sitt barn.
Hos en grupp barn kan komjölk orsaka kolik. Det räcker med mycket små mängder genom mammans kost eller i bröstmjölksersättning. Detta tar man reda på genom att den ammande mamman äter strikt komjölksfri kost eller ger ersättningen helt fri från komjölk och soja under en begränsad tid (3 veckor). I samband med det ska man ta tid på hur länge barnet skriker före och under koständringen. Om barnet skriker avsevärt mindre ska man fortsätta med komjölksfri kost, annars återvända till normal mat. Det är viktigt att inte bara dra ner på mjölk i mammans mat, det är bara besvärligt och ger ingen effekt. Komjölksfri kost är svårare och man behöver hjälp av BVC eller sjukvården med listor på vad som innehåller komjölk. Mammor som äter komjölksfritt behöver kalktillskott.
Om du är osäker på hur du ska göra kan du alltid ringa din överkänsliga mot något födoämne som komjölk.
Det finns flera metoder som kan lindra koliken. Barnhälsovården kan ge råd och stöd till familjen och det är kanske den bästa behandling en familj med ett barn som har kolik kan få.
Det finns mediciner som kan ge lindring vid kolik. Dels finns receptfria droppar på apoteket, dels ett läkemedel som skrivs ut av läkare till barn som har mycket svår kolik.