Årstidsbunden depression, på engelska seasonal affective disorder eller SAD, innebär att man drabbas av depressiva besvär i samband med årstidsväxlingar. Årstidsbunden depression är vanligast under senhöst och vinter men förekommer även under sommarhalvåret. Typiska symtom på årstidsbunden depression under höst och vinter är extrem trötthet trots att man sover mer än vanligt, ökat sötsug och ofta viktuppgång. Kontakta din vårdcentral om du behöver hjälp.
Många människor i Sverige upplever besvär i samband med årstidsväxlingar. Det är vanligt med ökad trötthet under vinterhalvåret. Några procent av befolkningen drabbas av mer uttalade och återkommande depressiva besvär, så kallad årstidsbunden depression, på engelska seasonal affektive disorder eller SAD.
Besvären är vanligast under senhöst och vinter men kan också förekomma under sommarhalvåret. Det verkar finnas ett starkt samband mellan SAD och årstidsväxlingarna mellan ljus och mörker. Årstidsbunden depression förekommer knappast i trakterna kring ekvatorn men blir vanligare ju längre norr- respektive söderut man kommer.
Vad som orsakar tillståndet är inte helt klarlagt. Sannolikt spelar hormonet melatonin, som styr vår dygnsrytm, en central roll vid höst- och vinterdepressioner. Melatonin är hjärnans sömnmedel som produceras nattetid och när vi annars befinner oss tillräckligt länge i mörker. Dagtid avbryts bildandet av melatonin när en tillräckligt stor ljusmängd når ögats näthinna.
Substansen serotonin spelar troligen en viktig roll vid både sommar- och vinterdepressioner, tillsammans med årstidsväxlingarna mellan ljus och mörker. Ärftlig sårbarhet och levnadsvanor kan också bidra till att man drabbas av dessa besvär.
Vid årstidsbunden depression under höst och vinter är ett utmärkande drag att man sover mer än vanligt. Trots detta upplever man en extrem trötthet. Dessutom ökar suget efter kolhydrater och sötsaker, och man går ofta upp i vikt. Dessa besvär finns inte vid årstidsrelaterade besvär sommartid.
I övrigt skiljer sig inte årstidsbunden depression särskilt mycket från andra depressionstillstånd. Typiska symtom är nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, brist på intresse även för sådant som man tidigare tyckte om att göra samt minskad förmåga att uppleva glädje. Arbetsförmågan minskar i varierande grad.
För att förebygga eller minska besvär av årstidsbunden depression bör du försöka vistas så mycket som möjligt i dagsljus och solljus även under den mörkare delen av året. Undvik solglasögon, som ytterligare minskar möjligheten att tillgodogöra sig dagsljuset. Försök att bibehålla eller öka den fysiska aktiviteten.
Har du frågor om årstidsbunden depression? Kanske har någon annan undrat samma sak. Leta upp din fråga i rekommenderade läkemedel enligt Kloka Listan vid depression.
Vid ljusbehandling används artificiellt ljus vars våglängder liknar dem hos dagsljuset. Trots relativt omfattande forskning har man inte vetenskapligt lyckats säkerställa effekten av ljusbehandling. Men det pågår forskningsstudier som kan komma att visa att behandlingsmetoden har effekt.
Ljusbehandling har tidigare funnits vid flera psykiatriska kliniker i Stockholms län. Har du tidigare haft påtaglig nytta av ljusbehandling kommer du även i fortsättningen att kunna erbjudas denna behandling. Metoden kommer i övrigt mest att användas inom forskningen för att man ska kunna få ett mer vetenskapligt säkerställt stöd för behandlingens effekter.