Hörselnedsättning är oftast något som följer det naturliga åldrandet. Även sjukdomar, skador eller ärftliga förändringar i örat kan ligga bakom hörselnedsättningen. Kontakta en jourmottagning eller akutmottagning om du plötsligt får dålig hörsel på ena örat, hör dåligt efter dykning eller efter ett slag mot örat, och om du samtidigt har smärtor eller yrsel.
Det finns två typer av hörselnedsättning: ledningshinder och så kallad sensorineural hörselnedsättning.
Hur besvären behandlas och hur det går med hörseln i framtiden beror på var i örat problemen uppstått.
Hörseln blir sämre om örat täpps till av en vaxpropp. Ett tidigt tecken kan vara att det slår lock för örat. På vårdcentralen kan du få hjälp med att spola ut proppen.
Öronkatarr, otosalpingit, drabbar framförallt små barn. Då samlas vätska bakom trumhinnan, vilket kan ge sämre hörsel. Det händer ofta vid förkylning eller efter en öroninflammation och kan kännas som lock för örat. Vid långvariga besvär hos barn då hörseln påverkas bör man söka läkare.
Oftast tar kroppen själv hand om vätskan, men om besvären återkommer kan du prova att jämna ut trycket i örat, exempelvis genom att tugga och svälja. Ibland kan det behövas läkemedel som till exempel minskar svullnaden i örontrumpetens slemhinna så att mer luft kan komma in genom den. Vid långvariga besvär kan öronläkaren sticka hål på trumhinnan och sätta in ett litet plaströr.
Öroninflammation är en infektion i mellanörat och trumhinnan. Den orsakas av bakterier eller virus. Du får ont i örat, feber och hör dåligt.
Ett tips är att höja huvudändan på sängen eftersom svullnaden och trycket i örat minskar om du har huvudet högt.
Smärtstillande mediciner hjälper mot själva smärtan i örat. Om öroninflammationen beror på bakterier behandlas den med antibiotika.
Slag mot örat eller huvudet kan göra att trumhinnan spricker, vilket ger sämre hörsel tills såret är läkt. Ett slag kan också göra att två av hörselbenen, städet och stigbygeln, lossnar från varandra, en så kallad luxation. Dålig hörsel på grund av skador i ytter- och mellanörat kan förbättras genom operation.
Otoskleros innebär att hörselbenet stigbygeln, som förbinder mellanöra och inneröra, blir allt mindre elastisk. Vid en operation byts oftast stigbygeln ut mot en protes av metall eller plast.
Man kan vara född med en missbildning och sakna ytteröra, hörselgång och/eller mellanöra. Genom en operation kan ljudet ledas till innerörat så att hörseln förbättras. Detta är dock komplicerat och kan inte utföras på små barn. Hörapparat ger här god hjälp.
Medfödd hörselnedsättning kan antingen bero på arvsanlag, ha uppstått i fosterlivet eller vid födseln. Hörseln kan vara lätt, måttligt eller gravt nedsatt, alternativt saknas helt. Hörseln kan även försämras med tiden.
Den vanligaste orsaken till hörselnedsättning är att kroppen och hörselorganen åldras.
Vid buller kan de små nervcellerna, hårcellerna, i snäckan skadas för alltid. Hur allvarliga problemen med hörseln blir beror på hur omfattande skadorna är.
Du kan plötsligt höra sämre på ett öra. Det kan bero på försämrad blodcirkulation till snäckan eller en virusinfektion, men oftast hittar man ingen orsak. Hörselnedsättningen kan gå tillbaka spontant eller bli bestående. Om man tidigt behandlar med kortison kan det ha effekt.
Personer som har Menieres sjukdom får yrselattacker, sus i örat och tryckkänsla. Hörseln kan variera, men oftast är det yrseln som är mest besvärande. Läs mer om Menieres sjukdom under länken uppe till höger.
Nedsatt hörsel på ena örat kan i sällsynta fall bero på en tumör på hörselnerven. Hörseln blir då gradvis sämre och man kan samtidigt ha tryckkänsla, yrsel eller balansrubbning. Behandlingen består av operation eller strålning. Tumören växer långsamt och behöver inte alltid behandlas.
Nedsatt hörsel kan också vara en biverkning av vissa läkemedel. Diskutera olika läkemedels för- och nackdelar med din läkare.
Tinnitus är ett vanligt tecken på hörselskada. En person med tinnitus har ett ständigt sus i örat eller hör brusande eller brummande ljud. Det kan också vara ett pipande med höga toner i örat. Åldersförändringar och bullerskador är de främsta orsakerna till tinnitus. Tinnitus förekommer även utan att hörseln är nedsatt. Orsaken kan då ligga utanför örat.
Bullerskador går att förebygga. Tänk på att använda hörselskydd när du går på rockkonserter med hög ljudvolym, arbetar i bullrig miljö eller vid andra tillfällen då du kan skada din hörsel.
Om du behöver råd kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter.
Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, . De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.
Om du märker att du har svårt att höra ska du i första hand vända dig till din vårdcentral. Läkaren kan remittera dig till en hörselklinik om det behövs.
Du ska kontakta en jourmottagning eller akutmottagning om du:
Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du genom att klicka på mottagningen under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. .
Ett skadat inneröra kan oftast inte bli friskt igen. Du behöver en bra hörapparat och tekniska hjälpmedel som förstärker ljudet och underlättar tillvaron. Du kan även behöva undervisning om hur du hanterar din funktionsnedsättning på bästa sätt.
Läs mer genom att klicka på länkarna uppe till höger.