En gynekologisk undersökning är en undersökning av kvinnans underliv. Undersökningen kan till exempel göras när man provar ut preventivmedel eller misstänker någon sjukdom.
Gynekologisk undersökning kan göras när man misstänker någon underlivssjukdom eller för att prova ut preventivmedel. Undersökningen görs även i början av en graviditet.
Du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt inför undersökningen om du inte ska ta cellprov. Då ska du avstå från samlag, eller annat penetrerande sex, kvällen och morgonen före provtagningen. Cellprov kan inte tas om du blöder.
Gynundersökningen börjar med ett samtal med läkaren på ett enskilt rum. Du får berätta hur du mår, varför du är där och om du vill ha hjälp med något särskilt.
Vid själva undersökningen får du börja med att ta av dig kläderna på underkroppen. Du kan behålla strumporna på.
Därefter får du lägga dig i en så kallad gynekologstol som har upphöjda stöd för benen. Först tittar och känner läkaren om det finns några förändringar omkring blygdläpparna, urinrörsöppningen, slidöppningen och ändtarmen.
Slidan och livmodertappen undersöks sedan med hjälp av ett instrument som heter spekulum. I samband med det kan även ett cellprov tas om det behövs. Läkaren kan också ta andra prover för att ta reda på om du har en infektion i underlivet.
För att kunna känna på livmodern, äggstockarna och andra delar av underlivet känner läkaren efter uppe i slidan med två fingrar samtidigt som den andra handen känner utanpå den nedre delen av magen. Det kallas palpering.
Undersökningen gör oftast inte ont, men kan kännas obehaglig. De flesta kvinnor tycker att det är obehagligt att lägga sig i en gynekologstol och kan därför uppleva undersökningen som besvärande.
Undersökningen är helt ofarlig.
För att få reda på vad den här undersökningen eventuellt kostar klicka på länken Avgifter till höger eller hör med mottagningen. Du betalar samma avgifter oavsett om du går till den landstingsdrivna vården eller till någon privat vårdgivare som landstinget har avtal med.
Undrar du över något inför den gynekologiska undersökningen? Du kan alltid kontakta mottagningen som ska undersöka dig.
Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet genom att logga in på Mina vårdkontakter och få ett personligt svar inom två timmar.
Du kan dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, . De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.
Tveka inte att söka vård om du har besvär eller symtom som du inte känner igen. Onormala blödningar mellan menstruationer eller efter samlag, färgade flytningar och/eller smärtor i underlivet eller buken, är exempel på symtom som är anledning till undersökning. Kontakta en gynekologmottagning eller mödravården för att göra en gynekologisk undersökning.
Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du genom att klicka på mottagningen under Hitta vård och omsorg upptill på sidan.
Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. till höger.
Genom cellprov från livmoderhalsen kan man på ett tidigt stadium upptäcka förstadier till cancer. Tidig upptäckt innebär goda behandlingsmöjligheter. Läs mer i artikeln Gynekologiskt cellprov, se länk till höger.
I åldrarna mellan 23 och 50 år bör du ta prov vart tredje år, mellan 50 och 60 års ålder vart femte år. Dessa tidsintervall används i den planerade cellprovtagningen och bygger på internationell forskning och internationella rekommendationer. Vid besvär, symtom eller när det finns sjukdom i bakgrunden, kan en läkare bedöma att det finns medicinska skäl för tätare provtagning.
Cellförändringar i livmoderhalsen utvecklas långsamt i början och det finns i de flesta fall inget som motiverar en tätare provtagning. Tyvärr kan ingen ge hundraprocentiga garantier när det gäller någon typ av hälsa, men dessa tidsintervall är mycket väl underbyggda. HPV-vaccination innebär inte att du kan låta bli cellprovskontroller som du blir kallad till. Ännu är det inte säkert i vilken utsträckning HPV-vaccinet fungerar cancerförebyggande på lång sikt.
De flesta sjukdomar visar sig först genom besvär eller symtom. Det är mycket sällan som provtagning eller rutinundersökning av friska människor visar något man inte redan vet. Den som är frisk och mår bra har därför oftast ingen nytta av rutinmässiga hälsokontroller, vare sig det gäller underlivet eller andra delar av kroppen.
Tveka inte att söka vård om du har besvär eller symtom som du inte känner igen. Onormala blödningar mellan menstruationer eller efter samlag, färgade flytningar och/eller smärtor i underlivet eller buken, är exempel på symtom som är anledning till undersökning.
Sök genast vård, så att du blir undersökt. Var tydlig med din oro. Tänk på att denna typ av provtagning oftast inte ingår i en rutinmässig gynekologisk undersökning.
Läs mer genom att klicka på länkarna uppe till höger.