Godartad prostataförstoring kallas en förstoring av prostatakörteln som inte beror på allvarlig sjukdom. De vanligaste symtomen är problem med att tömma urinblåsan. Problemen kan behandlas med läkemedel eller operation.
Förstoring av prostatakörteln är vanligt hos äldre män. Det vanliga är att symtomen börjar i 60-årsåldern, men de kan komma redan i 40–50-årsåldern. Ungefär varannan man som passerat 70 år har besvär av sin prostataförstoring.
Prostatakörteln, som också kallas blåshalskörteln, sitter strax nedanför urinblåsan och omsluter urinrörets övre del. Körteln bildar sekret som blandar sig med spermierna för att göra det lättare för dessa att ta sig fram genom livmoderhals och livmoder.
Många män upplever inga eller endast små besvär vid godartad prostataförstoring. Dessa fall behöver ingen behandling.
När prostatakörteln blir större kan den dock klämma åt runt urinröret och/eller bukta in i urinblåsan, vilket kan göra det besvärligare att kissa eller tömma blåsan helt. Mest störande är upprepade nattliga tömningar. Alla besvär med att kissa behöver dock inte bero på prostatan.
Ibland kan prostataförstoring leda till att det blir totalt stopp, ingen urin kan då passera genom urinröret. När det händer upplever man ofta svåra urinträngningar och stark smärta. Man blir då tvungen att söka akut vård och få urinblåsan tömd med hjälp av en kateter.
Godartad prostataförstoring utvecklas inte till cancer i prostatan. Men prostataförstoring och prostatacancer kan uppträda samtidigt. ryggbedövning. Patienten får ofta ha kateter någon dag efter operationen. Blod i urinen förekommer upp till fyra veckor efter operationen.
En annan typ av behandling är när den förstorade prostatakörteln värmebehandlas, det görs med mikrovågor, laser eller radiovågor.
I de fall då läkaren bedömer att en operation är för riskfylld, till exempel om patienten lider av andra svåra sjukdomar, kan man behöva sätta in en slang, en kateter, genom urinröret till urinblåsan och urinen får tömmas förbi den förstorade prostatakörteln. Du kan också lära dig att själva tömma blåsan med kateter ett par gånger per dygn, så kallad RIK, ren intermittent kateterisering.