Förlossningen kan starta på olika sätt. Oftast startar den med värkar, med att vattnet går eller med en liten slemmig blödning. Om det är första gången du föder barn är det dags att åka in till förlossningen när värkarna kommer regelbundet med cirka 3–5 minuters mellanrum.


Ring alltid förlossningsmottagningen innan du åker. Se till att ha telefonnumret dit på ett ställe där du lätt kan nå det, till exempel på kylskåpet eller i plånboken. Tänk på att förstföderskor ofta går över tiden.

Slemproppen

Ett tecken på att det snart är dags för förlossning är att slemproppen stöts ut. Slemproppen sitter i livmoderhalsen som ett skydd för ditt barn. Den kan stötas ut veckor eller dagar innan förlossningen startar. Ofta kommer den ut som en slemliknande, lite kraftigare flytning. Ibland kan den också vara lite rosastrimmig eller blodig. Slemproppen kan också komma ut efter att värkarna har börjat och det är inte säkert att du märker det.

Om du är osäker och vill fråga om råd kan du ringa din barnmorska eller Vårdomsorg, som har öppet dygnet runt på telefon .

Värkar/sammandragningar

Ett annat tecken på att det är dags för förlossning är att värkarna förändras. Värkar eller sammandragningar känner du till och från under hela graviditeten. I början av graviditeten kan det kännas ganska mycket då livmodern växer för att bereda plats för barnet. Mot slutet tränar sig livmoderns muskler inför förlossningen.

De värkar du får när förlossningen sätter i gång känns däremot lite annorlunda. De kan till en början komma oregelbundet med flera timmars intervall för att sedan bli mer regelbundna. I början kan värkarna kännas som molande mensvärk eller kramp i ryggen och ner mot ljumskarna, men efterhand blir de mer intensiva. Ibland kan du känna kraftiga värkar som sedan upphör. Det är förvärkar. Man kan säga att det är kroppens sätt att träna sig inför förlossningen.

En del kvinnor har påtagliga smärtor och behöver smärtlindring medan andra påverkas mindre och kan slappna av. Förvärkar kan vara tröttsamma om de pågår i flera dagar och det kan vara svårt att sova om natten. Om du tycker att det känns besvärligt, kontakta förlossningsavdelningen för att få råd om smärtlindring.

Vattnet går

Förlossningen kan också starta med att fostervattnet avgår, det vill säga att fosterhinnorna brister och en del av fostervattnet rinner eller sipprar ut genom slidan. Det vanligaste är att fosterhinnorna brister under förlossningen.

Det finns cirka 1–2 liter fostervatten, men ofta rinner bara en del ut. Det bildas hela tiden nytt fostervatten som fortsätter att sippra ut tills dess att barnet är fött. Om fostervattnet går bör du ringa förlossningen direkt för att rådgöra med dem om när du ska åka in för en kontroll.

Om kontrollen på förlossningsavdelningen visar att allt är som det ska men du inte har några värkar, får du åka hem och komma tillbaka för igångsättning inom 36–72 timmar. Under den tiden brukar dock värkarbetet komma i gång av sig självt för de flesta kvinnor.

Blödning

Får du en blödning ska du alltid ta kontakt med förlossningsavdelningen. Får du en kraftig blödning ska du genast åka till sjukhus – helst liggande, så ring 112 och begär ambulans!

När ska man ringa förlossningen?

Du kan kontakta förlossningsavdelningen när du har haft ett regelbundet värkarbete under ett par timmars tid, när det är cirka 3–5 minuter mellan värkarna och du känner ett tryck nedåt. Om du är omföderska kan du ringa när det är 5–6 minuter mellan värkarna.

Om fostervattnet har gått eller om du misstänker att fostervattnet sipprar ut ska du kontakta förlossningsavdelningen för råd.

Du ska alltid kontakta förlossningsavdelningen om du blöder. Vårdpersonalen talar om för dig vad du ska göra.

Känner du dig osäker och behöver råd kontaktar du förlossningsavdelningen. Där får du tala med en barnmorska som avgör när du ska komma in.

Ta med till sjukhuset

Det här ska du ta med dig till sjukhuset:

  • de papper du har fått av din barnmorska som innehåller viktiga uppgifter om exempelvis din blodgrupp och provsvar som bland annat visar om du haft röda hund
  • ID-kort
  • necessär, inneskor, underkläder, en bok, musik, avslappnings-cd och musikspelare
  • dryck, frukt och snacks som du tycker om – även om du får all mat och näring du behöver av sjukhuset
  • dryck, frukt och snacks till din partner eller medföljare, som kanske inte hinner springa till kafeterian under förlossningen
  • cerat till läpparna, som kan bli torra
  • kläder som barnet kan ha på sig när det är dags att åka hem.

Upptäcker du att du behöver fler saker kan någon ta med dem till dig senare. Det här är saker som du kan ha nytta av under själva förlossningen och strax efter. Glöm inte bilbarnstolen till hemfärden.

Inskrivning

När du kommer till förlossningen kontrollerar barnmorskan barnets läge i bäckenet, lyssnar på barnets hjärtljud och undersöker hur mycket livmoderhalsen har öppnat sig. Med en så kallad CTG-apparat kan barnmorskan avläsa barnets hjärtfrekvens och dina värkar. Din puls och ditt blodtryck kontrolleras också.

Personalen läser din journal och om du har skrivit ett brev samtalar ni om det. Du får berätta om dina tankar inför förlossningen: vilken förlossningsställning du har tänkt dig och om du har funderingar kring smärtlindringen. Det kan vara bra att gå igenom alla sådana frågor med din partner innan det är dags för förlossning, så kan även han eller hon berätta vad du önskar.

Därefter får du och din partner eller medföljare ett förlossningsrum som är ert fram tills dess att barnet är framfött och några timmar efteråt. I förlossningsrummet finns en säng för dig och ibland även för din partner, bekväma möbler och radio. Du kan duscha och, om inte fostervattnet har gått, även bada. I förlossningsrummet finns också apparater för fosterövervakning och registrering av värkarbetet samt vägguttag och slangar för syrgas och lustgas. De flesta kvinnor föder barnet i det här rummet. Ibland måste man föda i ett specialrum, när man till exempel behöver göra kejsarsnitt.

Ersättning för sjukresa

Du kan få ersättning för hela eller delar av resan till förlossningsmottagningen. Du kan resa med kollektiva färdmedel, egen bil, taxi eller specialfordon. Det finns särskilda regler och bestämmelser kring sjukresor och när du har rätt till ersättning.