Vi känner oss alla ensamma då och då, det är en naturlig del av livet. Att vara för sig själv ibland kan vara positivt och utvecklande, men det är något annat än att känna sig ensam. Ibland kan ensamheten pågå en längre tid, bli extra smärtsam eller kännas bottenlös. Då finns det flera telefonjourer du kan vända dig till. Du kan också få råd hos din vårdcentral.
Gemenskap är ett grundläggande mänskligt behov. Vi är sociala varelser. Någon har till och med sagt att människan är ett flockdjur. Vi föds in i en familj och blir den vi är i samspel med människor som står oss nära. Redan i det biologiska arv vi bär med oss när vi föds finns behovet av mänsklig närhet och sociala relationer.
Trots att vi idag lever tätt inpå varandra i en storstad är det många som ändå känner sig ensamma. Människor springer förbi varandra på gatorna och alla verkar ha egna, roliga liv. Ingen frågar vem du är eller hur du mår. I en värld där det verkar viktigt att vara omtyckt och populär kan det kännas svårt att erkänna att man känner sig ensam och längtar efter gemenskap.
Känslor av ensamhet är något som kan drabba oss i livet oavsett om vi är unga eller gamla. Det kan vara efter att ha förlorat en familjemedlem eller en nära vän, eller vid större förändringar i tillvaron. Även mindre separationer och avsked från familj och vänner kan göra ont och ge ensamhetskänslor, till exempel inför en längre resa eller efter en trevlig helg.
Som ung kan man känna sig ensam i sina funderingar över vem man är och hur livet kommer att bli. Det är en naturlig del i den process som formar oss. Man kan även känna sig ensam när man flyttar hemifrån. Flyttar man till en ny stad kan det vara svårt att hitta vänner.
När man är vuxen kan förväntningar som att bilda familj, jobb och boende göra att man känner att man inte räcker till. Om man inte har hunnit med lika mycket som sina vänner kan man känna sig utanför. Ett förhållande som spricker eller en närstående person som dör kan göra att man känner sig ensam, trots att man har vänner. Man kan även känna att man har blivit lämnad ensam med ett stort ansvar, till exempel som ensam förälder.
Ensamhetskänslor hos äldre kan till exempel bero på att man förlorat sin partner eller en vän. Barn och barnbarn kanske inte har tid att träffas och man känner sig i vägen. De erfarenheter man har gjort i livet kan leda till nya tankar och perspektiv. Man kommer till insikt, vilket i sin tur kan göra att man känner sig ensam. Svårighet att röra sig utanför hemmet kan också göra att äldre känner sig ensamma.
Även om du har vänner och befinner dig bland människor kan du känna dig ensam. Det kan vara som att ingen lyssnar eller över huvud taget ser dig. Andra gånger känns det som om ingen förstår, även om de lyssnar.
Ensamheten kan göra att man känner sig som i en glaskupa. Man har svårt att ta in sin familj och sina vänner, trots att man vill. Men man kan även ha svårt att nå ut till dem.
Det tar tid att bygga upp vänskap, ibland flera år. Många av oss kan känna oss otillräckliga när det går långsamt att få nya vänner. Vi kan även tro att våra egenskaper inte räcker till och tycka att vi inte är tillräckligt spännande.
Du kanske är blyg och håller dig för dig själv, fastän du längtar efter gemenskap. Eller också försöker du träffa vänner och skapa relationer, men känner att det inte lyckas.
En sida av ensamhet är att sakna fysisk kontakt, det vill säga kroppskontakt. Det kan kännas pinsamt att berätta att man längtar efter en vänlig klapp på kinden eller att någon håller en i handen. Men beröring är också en viktig del av den gemenskap vi behöver. Därför kan kontakten med ett husdjur ibland bli väldigt betydelsefull, eftersom den också ger oss möjlighet till fysisk kontakt. På det viset kan bristen på mänsklig beröring delvis kompenseras.
Om du behöver någon att prata med finns telefonjourer, till exempel jourhavande kompis och jourhavande medmänniska. Många telefontjänster är öppna dygnet runt och du som ringer får vara anonym, det vill säga du behöver inte säga vem du är. De flesta telefontjänster har tystnadsplikt, det betyder att de inte får berätta för andra om ert samtal.
En rad telefonjourer kan stödja och hjälpa dig i krissituationer. De kan även informera och ge råd i olika frågor. Det finns jourer som drivs av Stockholms stad och andra som drivs av ideella organisationer.
Läs mer om de olika jourerna under länkarna.
Känslor av ensamhet är ofta nära kopplade med känslor av brist på mening. Att engagera sig i någon organisation kan ge både mening och gemenskap. Det kan vara föreningar som Friluftsfrämjandet eller olika motionsföreningar. Det kan också vara ideella föreningar som arbetar för fred eller stödjer andra människor, till exempel Röda Korset eller Rädda Barnen. Läs mer under länkarna.
Om man är student i en ny stad kan man lära känna vänner genom att gå med i student- och kårföreningar. Du hittar information på universitetens hemsida.
Att känna sig utanför för att man själv, eller andra, tycker att man är annorlunda är inget konstigt. De flesta har känt eller känner så ibland. Det är skillnaderna som gör oss till dem vi är och som gör oss speciella.
Men vi har alla sidor som gör det svårare att vara med andra. Det är något som man kan förändra, antingen på egen hand eller med professionell hjälp. Förändringen kan göra att det blir lättare att möta andra personer och ha relationer. Det kan även förändra sättet som man ser på sig själv.
Om du vill arbeta med förändring på egen hand finns flera populära böcker för självhjälp. Här är två exempel:
Om du behöver professionell hjälp, till exempel en terapeut, kan du tala med din husläkare.
Undrar du över något? Kanske har någon annan undrat samma sak. Mina vårdkontakter.