Att ha svårt att förstå matematik är inte ovanligt. Varje år är det många barn och ungdomar som inte når de av skolan uppsatta målen. Men om problemen är så stora att det påverkar vardagen kan det röra sig om dyskalkyli, räknesvårigheter.
Tänk dig att inte kunna uppskatta vad du ska betala för maten i affären, att inte kunna läsa en busstidtabell och att ständigt blanda ihop siffrorna i telefonnummer. Så ser verkligheten ut för en person med dyskalkyli.
Mycket i livet handlar om matematik. Att inte kunna räkna, beräkna eller uppfatta hur tal förhåller sig till varandra på ett riktigt sätt är handikappande.
Dyskalkyli är när man har specifika matematiksvårigheter som inte beror på psykisk utvecklingsstörning eller bristande skolgång.
Om du tidigt märker att barnet har svårt med rumsuppfattning, och att beräkna antal, ökar sannolikheten för att det är dyskalkyli.
Om någon i familjen har dyskalkyli ökar risken med 5 till 10 procent för att barnet ska få det. Runt var femte person med dyskalkyli har även dyslexi, läs- och skrivsvårigheter.
Dyskalkyli upptäcks ofta när barnet går på mellanstadiet och får problem med att följa med på matematiklektionerna.
Det är viktigt att ta reda på om räknesvårigheterna hör ihop med allmänna inlärningssvårigheter, en språkstörning eller andra neuropsykologiska funktionsnedsättningar som ADHD eller Aspergers syndrom.
Vid ADHD kan det vara svårt att komma ihåg hur tal ska lösas och vilket räknesätt som ska användas. Vid Aspergers syndrom handlar det om att förstå hur talen förhåller sig till varandra. Har man allmänna inlärningssvårigheter behövs hjälp och stöd i all inlärning.
Om du tror att ditt barn har räknesvårigheter ska du i första hand vända dig till skolan. Skolpsykologen kan då göra en psykologutredning som komplement till lärarnas pedagogiska bedömning. Den ska innehålla uppgifter om barnets allmänna begåvning, koncentrationsförmåga, form- och rumsuppfattning och arbetsminne. Vid behov remitteras barnet vidare till Talkliniken.
Vuxna med räknesvårigheter ska vända sig till vuxenpsykiatrin för en bedömning.
Vid utredningen får man träffa en logoped och göra olika sifferövningar. Förmågan att använda olika räknesätt, att uppfatta antal och mängd samt att förstå klockan testas. Utredarna tittar även på hur man räknar, hur man tar sig an problemet. Det görs även en bedömning av läs- och skrivförmågan.
Misslyckanden i skolan ger lätt dåligt självförtroende. Därför är det viktigt att beskriva också de starka sidorna, inte bara de områden där extra stöd behövs.
Vid ett avslutande möte på Talkliniken får eleven veta hur han eller hon kan hjälpa sig själv, och föräldrarna får tillfälle att ställa frågor. Dessutom får lärare möjlighet att diskutera hur de kan förbättra elevens möjligheter till inlärning.
Skolan är skyldig att anpassa miljön efter elevernas behov. Stöd från specialpedagog och skolpsykolog som samarbetar kan betyda mycket för barnets utveckling.
Hjälpen beror på hur svårigheterna ser ut. Om barnet även har en språkstörning ska till exempel lästal undvikas. Ibland kan det handla om att lära ut strategier för hur ett tal ska räknas ut, eller att lära sig att gå igenom ett tal systematiskt för att se vilket räknesätt som används.
Förutom pedagogiskt stöd finns det olika typer av hjälpmedel, till exempel miniräknare, tabeller, faktakort och pärlband.