Många förknippar ledighet och fest med alkohol. Andra kan ta sig ett glas även till vardags. Ju mer kunskap du har om alkohol och hur den påverkar kroppen, desto lättare kan det vara att välja alkoholvanor som du mår bra av.
De flesta vuxna dricker alkohol någon gång då och då. En del dricker lite och fortsätter med det, andra dricker mer. Många olika saker påverkar våra vanor och vilket förhållande vi har till alkohol: Vanor och traditioner vi vuxit upp med, umgängesformer bland vännerna, trender och hur vi själva reagerar när vi dricker.
Alkohol i små mängder utspritt under veckan är inte farligt. Alkohol i måttlig mängd tillsammans med god mat och festligheter gör de flesta gott. I större mängd får dock både hjärnan och resten av kroppen svårare att sköta sina uppgifter.
När alkoholen når hjärnan påverkas dina nervceller. Alkoholen aktiverar signalämnet dopamin som framkallar lustkänslor och du kan känna dig lite upprymd och mer avspänd. Hela det centrala nervsystemet bedövas, vilket gör att koordination och precision försämras. Ju mer du dricker, desto långsammare blir din reaktionsförmåga. Så småningom blir du trött. Det kan kännas som att du mår bättre när du druckit lite alkohol.
Hjärnan är mycket känsligare för enstaka stora doser alkohol än för regelbundna små. Därför tar den mer skada av en kraftig berusning på helgen, än av mindre doser utspridda över veckan.
Hög alkoholkonsumtion under längre tid ökar risken för höga blodfetter och högt blodtryck. Levern är det organ som tar mest skada när du dricker stora mängder. Leverns uppgift är att sköta kroppens utrensning och det är huvudsakligen där alkoholen förbränns. Det blir svårare för levern att fullfölja sin uppgift ju mer du dricker. Dricker du måttliga mängder för det mesta eller rentav lite alkohol är risken för skador liten.
Hur snabbt förbränningen sker beror på om du är man eller kvinna, dagsformen, alkoholvana, kroppsbyggnad och var i eventuell menstruationscykel du befinner dig. Vad du har ätit och druckit under dagen och om du är trött påverkar naturligtvis också hur du reagerar.
Dricker man stora mängder alkohol under lång tid påverkas även de manliga och kvinnliga könshormonerna. Hos kvinnor kan halten av manligt könshormon öka samtidigt som halten av kvinnliga könshormoner sjunker. Män får lägre testosteronhalt redan vid en kraftig berusning.
En annan sak är att alkoholhaltiga drycker innehåller mycket energi, många kalorier, utan att ge någon mättnadskänsla. Tvärt om stimuleras aptiten. En måttligt aktiv vuxen kvinna förbrukar cirka 2 200 kcal/dygn och en man ca 2 800 kcal/dygn. En dl rött vin ger till exempel cirka 80 kilokalorier, 1 dl sprit ger 222. Under en god middag är det därför inte omöjligt att dricka uppåt 1 000 - 2 000 kilokalorier, beroende på glasens storlek. Därför är det inte så svårt att förstå att stora mängder alkohol snabbt ökar energimängden och kan bidra till övervikt. Redan måttlig men regelbunden konsumtion påverkar din vikt.
Alkohol i stora mängder kan alltså påverka din hälsa negativt på flera sätt, men det finns flera sätt att hjälpa kroppen. Motion, till exempel, motverkar skadeverkningar och viktökning. Med den kunskapen har du själv möjligheten att välja om du någon gång vill minska något på alkoholmängden eller välja bort – eller minska på – något av det du äter till, eller helt enkelt börja röra dig mera.
Ju mer och oftare du dricker, desto mer vänjer sig hjärnan vid alkohol. Om du märker att du tål mer och mer är det en klar varningssignal. Långvarig och hög alkoholkonsumtion påverkar i stort sett alla organ i hela kroppen. På längre sikt kan dock även mindre mängder orsaka problem med hälsan - om du börjar dricka allt oftare. Det finns ingen säker gräns för den som är rädd om hälsan.
Kvinnor tål generellt mycket mindre alkohol än män. Det beror på att kvinnor är mindre, förbränner alkohol långsammare och har andra hormoner.
Kvinnor reagerar annorlunda på alkohol:
De allra flesta vet att förmågan att köra bil blir rejält nedsatt när man druckit alkohol, även dagen efter, och avstår därför från att ge sig ut i trafiken. För din egen och andras skull finns många anledningar att inte ta några risker. Hur du påverkas även av mindre mängder alkohol kan skifta från dag till dag beroende på hur du mår, vad du ätit och hur du sovit. Det kan vara svårt att avgöra var din gräns går.
Alkohol ökar blodcirkulationen och enligt vissa studier finns det några fördelar med alkohol. Små mängder alkohol kan enligt viss forskning förebygga diabetes och demens, men dricker man mycket kan den i stället orsaka diabetes. Det finns även forskning som tyder på att ett lågt intag av alkohol förbättrar blodfetter och därför skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar. Men det är stor skillnad mellan olika typer av alkohol, starksprit och öl anses till exempel ha mindre positiva effekter än rött vin. Vissa av de positiva hälsoeffekterna ifrågasätts fortfarande av en del. Sammantaget kan därför hälsoskäl ändå vara ett dåligt argument för att dricka alkohol.
Var går gränsen mellan sunt och riskabelt när det gäller alkohol? Det är individuellt och gränsen kan variera med dagsformen. Det finns få spärrar som bromsar, så länge man behåller kontrollen och andra inte reagerar. Just för att alkohol är så accepterat i vårt samhälle är det oerhört lätt att det blir mer och oftare än kroppen mår bra av.
Ett förslag för att kroppen ska må bättre är till exempel att försöka varva alkohol med att dricka vartannat glas vatten eller alkoholfritt under en festkväll. Blir det många festliga helger i rad kanske en ”vit” helg utan alkohol kan vara bra som återhämtning. Använd ditt förnuft och försök behålla kontrollen över dina vanor. Var rädd om hjärnan – och resten av kroppen.