Diabetes beror på att kroppen helt eller delvis slutar att producera insulin. Blodsockerhalten blir för hög, vilket succesivt ger sjukdomsbesvär. Därför vill man upptäcka diabetes hos barn och unga tidigt. Tecken på diabetes kan vara att ditt barn måste kissa mycket, blir törstigare och tappar i vikt. En del får synstörningar. Behandlingen består av medicin, mat och motion.
De två mest kända och vanligaste formerna av diabetes, eller sockersjuka som det kallas i folkmun, är typ 1 och typ 2. Typ 1 kallas också för barn- eller ungdomsdiabetes därför att den oftast bryter ut i barn- eller ungdomsåren.
Om man har typ 1-diabetes har kroppens egen insulinproduktion helt eller nästan helt upphört. Kroppens eget immunsystem angriper de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, så kallad autoimmunitet. Efter en tid leder det här till total insulinbrist. Forskarna tror att typ 1-diabetes till viss del är ärftligt, men att sjukdomen endast uppkommer under vissa förhållanden.
I Sverige har mellan tre och fyra procent av befolkningen diabetes. Det motsvarar ungefär 300 000 personer. De flesta har typ 2-diabetes. Ungefär 750 barn i åldern 0-14 år, blir varje år sjuka i diabetes. Det finns cirka 7 000 barn och ungdomar under 18 år som har typ 1-diabetes i Sverige.
Under de senaste 20 åren har diabetes typ 1 hos barn ökat med 50 procent. Det verkar som om sjukdomen debuterar i yngre ålder. Typ 2-diabetes är ännu ovanligt hos barn i Sverige, men ökar hos unga i många andra länder.
Orsakerna är inte helt klara, det finns heller ännu inget sätt att förhindra denna utveckling. En anledning till att det ökar kan vara att i vårt välfärdssamhälle, där barn växer både på längden och ökar i vikt, mer än under tidigare generationer, bidrar. Förvisso är inte de små barnen som får diagnosen typ1-diabetes överviktiga men de har ofta haft en period då de vuxit ordentligt innan sjukdomens symtom visar sig.
En annan möjligt orsak är att vi lever i ett för rent samhälle där immunsystemet får för lite att "jobba med".
En för hög blodsockerhalt ger inte alltid symtom direkt, men om barnets blodsockerhalt stiger kommer så småningom de typiska diabetessymtomen; barnet måste kissa mer, blir törstigare och går ned i vikt. Vissa får också synstörningar.
Att man kissar mycket vid diabetes beror på att socker utsöndras med urinen genom njurarna och att sockret drar med sig vatten. Törsten beror på de stora vätskeförlusterna med urinen. Trötthet och viktförlust beror på störningar i kroppens ämnesomsättning som orsakas av insulinbristen.
Typ 1-diabetes kan uppstå när som helst hos barn och ungdomar. Hos spädbarn och småbarn kan sjukdomen komma hastigt med allvarliga symtom. Hos äldre barn och tonåringar kan sjukdomen komma saktare. Om man misstänker diabetes ska man alltid kontakta sjukvården snabbt, eftersom man då kan undvika att barnet blir allvarligt sjukt innan det får behandling.
Har du frågor eller är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska och få ett personligt svar inom två timmar genom Vårdomsorgs e-tjänst rekommenderade läkemedel vid diabetes hos barn.
Det är viktigt att äta en sund och varierad mat vid diabetes. Det är enklare att sköta sin diabetes med fasta måltidsrutiner. Tre huvudmåltider och två till tre mellanmål per dag brukar rekommenderas. Det är lättare för barnet om hela familjen äter samma mat. Tidigare var godis helt bannlyst från kosten, men idag säger man att barnet kan äta lite godis ibland och lära sig hur man anpassar insulinbehandlingen.
Rörelse, lek och sportaktiviteter är viktigt för alla barns utveckling. Barn med diabetes kan delta i fysisk aktivitet på samma villkor som andra barn. Det är viktigt att barnet får extra energitillskott (till exempel en frukt eller en extra smörgås) vid fysisk aktivitet.