Depression är en sjukdom som många drabbas av. Om du är deprimerad känner du dig ofta nedstämd och får ångest utan någon påtaglig orsak. En uttalad trötthet är vanligt, liksom problem med sömnen och minskad matlust. Hur en depression upplevs varierar väldigt mellan olika personer. Depression kan också vara ett tidigt tecken på annan sjukdom. Ta kontakt med din vårdcentral om du tror att du drabbats av en depression.
Depression skiljer sig från tillfällig nedstämdhet ("lite nere" eller "deppig"). Att vara tillfälligt nedstämd är vanligt, det är en naturlig och oftast begriplig reaktion i olika livssituationer. Det är först när nedstämdheten blir djupare och ihållande, och förekommer dagligen under minst två veckor, som det kan röra sig om en depression.
En depression kan komma utan någon tydlig orsak. Men den kan också utlösas av olika yttre händelser, till exempel långvarig kroppslig smärta, familjeproblem, sorg eller andra påfrestningar. Både biologiska faktorer och svåra upplevelser tidigare i livet kan ge en ökad sårbarhet och ökad risk att drabbas av depression i vuxen ålder. Ofta samverkar och bidrar flera faktorer till en depression.
En depression kan också vara ett tidigt tecken på en kroppslig sjukdom, exempelvis stöd från familj och vänner. Om du har en anhörig som är deprimerad kan du ge stöd genom att vara närvarande, lyssna och visa förståelse. Du kanske även kan hjälpa till med praktiska ting i vardagen, som att laga mat eller tvätta.
Men som anhörig kanske även du behöver stöd. Det kan du få från en stödorganisation, till exempel Föreningen Balans. Stödorganisationer kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation. Om din anhörige redan har kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar för din anhöriges vård.