Det är lätt att tänka mamma-pappa-barn när man hör ordet familj, men allt fler föräldra-barnrelationer ser ut på andra sätt idag. Helsyskon, halvsyskon och plastsyskon är lika vanligt som styvföräldrar, ensamstående föräldrar, fosterföräldrar och homosexuella föräldrar.

Ett bra sätt att undvika onödiga spekulationer om din familjesituation är att du som förälder tar första steget och berättar om den när barnet börjar på förskola eller i skolan.

Att umgås med andra familjer i samma situation kan också vara bra. På så sätt får ditt barn se att det inte är ensamt om att bara ha en pappa eller två mammor.

Det lilla barnet tar det mesta för givet, men när det blir äldre kommer frågor som: varför har jag ingen mamma, varför har Calle två pappor eller varför vill min riktiga pappa inte ha mig? Det är bra om du i förväg tänkt på vad du ska svara på de här frågorna och kanske pratar med andra familjemedlemmar så att ni kan hjälpas åt. Det är inte lätta frågor att besvara, men ju mer du tänkt igenom det innan och ju mer information du har desto lättare blir det.

Ensamstående föräldrar

Att ha ont om tid är ett av de vanligaste problemen för föräldrar. Som ensamstående är det ännu svårare att få tiden att gå ihop. Försök gå ihop med andra föräldrar och turas om med barnpassning och skjutsning. Se om det finns någon i din närhet som ditt barn tycker om som kan vara "extraförälder".

Skilda föräldrar

Många föräldrar som har separerat kan känna enorma skuldkänslor för att de inte träffar barnet tillräckligt ofta eller för att de inte är en lika bra förälder som den andra. Detta kan leda till många onödiga bråk som tar både energi och tid. Försök använda tiden med barnet till att umgås istället. Sätt eventuella problem mellan dig och den andra föräldern åt sidan och koncentrera dig på barnets bästa.

Gå igenom med den andra föräldern vad som gäller för stora högtider. Se till att barnet känner sig hemma i båda bostäderna, ett eget rum eller en egen plats vid matbordet kan betyda mycket. Var anpassningsbar. Även om du brukar träffa ditt barn en viss dag kanske du kan ändra på det någon gång. Nästa gång kanske du behöver hjälp.

Styvföräldrar

Att komma in i en redan existerande familj är inte enkelt. Ju mer barnet har förberetts på vad som ska hända desto bättre. Att som vuxen skapa en egen relation till barnet istället för att ta över en roll som mamma eller pappa kan hjälpa.

Homosexuella föräldrar

Även om samhället idag är mer tolerant mot homosexuella finns det många som motsätter sig att homosexuella ska ha barn. Undersökningar visar att barn till homosexuella föräldrar har lika god kontakt med sina föräldrar som barn till heterosexuella föräldrar. Undersökningarna visar också att de varken blir mer eller mindre mobbade av sina kamrater.

Sätt barnet i centrum

Hur din familjesituation än ser ut är det alltid barnets bästa som bör stå i centrum. Se ditt barns signaler och lyssna på vad det säger. Om du märker att ditt barn mår dåligt kan du få hjälp av BUP. Där finns vuxna som man kan prata med i förtroende. Samtalen kan handla om problem med jämnåriga, syskon, föräldrar eller andra vuxna. Ibland är det speciella händelser som orsakar smärta, till exempel mobbing, utanförskap, misshandel eller dödsfall, men många mår också dåligt utan att riktigt förstå varför.

Fråga om råd

Om du inte kan hantera din familjesituation och behöver stöd så finns hjälp att få. Prata med någon anhörig eller någon du litar på. Du kan också kontakta BUP, BVC, skolhälsovården eller din husläkarmottagning. Till barnens hjälptelefon, 116 111, som drivs av BRIS, barnens rätt i samhället, kan alla barn ringa anonymt och prata om sina känslor. BRIS har även en vuxentelefon om barn, 077-150 50 50. Även Rädda Barnen har ett telefonnummer dit vuxna kan vända sig, 020-786 786.

Läs mer

Läs mer genom att klicka på länkarna till höger