Cystoskopi är en undersökning för att kontrollera förändringar i urinblåsa och urinrör. Cystoskopet är ett smalt instrument med belysning som förs in genom urinröret. På män görs ofta undersökningen med ett böjligt, flexibelt, instrument som lättare kan följa mannens långa urinrör. Efter undersökningen kan du känna en lätt sveda. Ibland kan cystoskopi orsaka en övergående blödning eller, någon gång, en urinvägsinfektion. Kontakta då urologmottagningen.
Cystoskopi görs för att ta reda på orsaken bakom besvär från urinvägarna. Besvär från urinvägarna är mycket vanliga. Symtomen kan vara desamma vid många olika sjukdomar i urinblåsa eller urinrör.
Genom cystoskopi kan infektioner, inflammationer, sten i urinblåsan, förträngningar i urinröret, cancer i urinblåsan eller andra sjukdomar upptäckas. Med hjälp av cystoskopet kan också kirurgiska instrument föras in för att behandla sjukdomar och förändringar i urinvägarna.
Cystoskopi görs oftast på en urologmottagning. Du kan gå hem när undersökningen är gjord. Själva undersökningen tar fem till tio minuter. Med förberedelser och samtal efteråt bör du räkna med att undersökningen tar nästan en timme.
Du behöver inte själv förbereda dig på något speciellt sätt. Men du bör berätta för din läkare om du tar några läkemedel eller har några allergier.
Du får vanligen lämna ett urinprov före undersökningen. Vid tecken på infektion görs undersökningen under antibiotikaskydd. Eventuellt skjuter man på undersökningen så att den kan göras då infektionen läkt ut.
Du ligger på rygg och om läkaren använder ett rakt cystoskop får du ligga med benen i benstöd. Om instrumentet är böjligt kan du ligga plant på rygg. Underlivet tvättas med bakteriedödande lösning och urinröret bedövas med en bedövningssalva. Cystoskopet förs in genom urinröret och vidare in i urinblåsan. Ibland är en kamera kopplad till cystoskopet och bilden kan då visas på en bildskärm.
En svag saltlösning spolas in för att spänna ut urinrör och blåsa så att läkaren ska se bättre. Läkaren kan också mäta hur mycket vätska som behövs för att
När vätskan har fyllt blåsan kan du känna dig kissnödig. Säg då till, eftersom det går att tappa ut vätskan genom röret.
För kvinnor, som har ett kort urinrör, innebär undersökningen inget större obehag. För män, som har ett längre urinrör, kan det kännas obehagligt när röret förs in. Det största hindret är vanligen slutmuskeln. Om du kan slappna av går undersökningen lättare.
I samband med undersökningen kan läkaren ta cellprov från blåsan. Provet tas då från den vätska som töms ut efter undersökningen, så du märker själv ingenting.
Undersökning på barn brukar, av psykologiska skäl, göras under narkos. Rörets storlek anpassas efter barnets ålder.
Du kan oftast gå hem när undersökningen är klar. Om du varit sövd får du stanna på sjukhuset tills du är vaken, mår bra och kan gå.
Du bör dricka mer än vanligt under några dagar. Det minskar risken för urinvägsinfektion och lindrar den sveda som kan kännas efter undersökningen.
Ibland kommer en snabbt övergående blödning eller lätt sveda efter undersökningen. Man kan i sällsynta fall få en urinvägsinfektion. Symtomen på detta är tilltagande sveda och trängningar under de första dagarna. Feber kan förekomma. Om du får dessa symtom ska du kontakta urologmottagningen.
Du får reda på resultatet av undersökningen från din läkare.
Cystoskopi är en säker undersökningsmetod. Ungefär fem procent av dem som genomgått undersökningen får urinvägsinfektion efteråt. Hos män finns en mycket liten risk att få ärrbildning som ger en förträngning av urinröret.
Undrar du över något inför cystoskopin? Du kan alltid kontakta mottagningen som ska behandla dig eller den läkare som har skickat dig för behandling.
Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet genom att logga in på Vårdomsorgs e-tjänst Mina vårdkontakter.