Beroende är ett begrepp som används i samband med olika ämnen, substanser, som alkohol, narkotika och vissa läkemedel. Beroende innebär att du använder en substans på ett sätt som du inte längre klarar att styra över. Ofta börjar ett beroende med ett behov av att döva känslor, som ångest och nedstämdhet, eller för att söka spänning.
Beroende och missbruk är inte samma sak:
Ett missbruk går oftast att bryta genom att man får klart för sig vilka negativa konsekvenser det leder till. Ett beroende är betydligt allvarligare och svårare att ta sig ur.
Det talas ofta om sex-, spel-, shopping- och sockerberoende. Dessa tillstånd liknar delvis, men inte helt, beroendet av substansberoende. Det är mer befogat att i dessa fall tala om missbruk snarare än beroende.
Ibland beskrivs fysiskt och psykiskt beroende som om det vore två olika saker. Det är det inte. Beroende är alltid psykiskt i den meningen att man har ett sug, att man har svårt att kontrollera intaget och att man får psykiska symtom, som till exempel oro och ångest, när man slutar. Dessa symtom kallas abstinens. Vissa droger kan även ge kroppsliga, fysiska, abstinensbesvär.
Om du är beroende av till exempel alkohol, narkotika eller tobak kan du känna ett starkt sug eller längtan när du inte har tillgång till drogen. I takt med att du ökar intaget tål du mer och mer. Hela tiden behöver du högre doser eller lägger ner mer tid för att uppnå effekt eller känna tillfredsställelse.
Om du inte tar drogen på ett tag kan du få olika kroppsliga besvär som skakiga händer, illamående, trötthet, feber och frossa. Du kan även få psykiska abstinensbesvär som ångest, nedstämdhet eller sömnproblem. Även spel- och sexmissbrukare kan få lättare abstinensbesvär i form av oro, ångest, rastlöshet och koncentrationsproblem.
När du tar drogen igen eller fortsätter med beteendet försvinner abstinensbesvären tillfälligt, men de kommer tillbaka. Det leder till att du tar eller ägnar dig åt drogen oftare än du tänkt dig.
Tecken på beroende är att dina försök att sluta eller minska misslyckas och allt mer av din tid går åt till att få tag i drogen och att konsumera den. De delar av hjärnan som påverkas av droger har då påverkats så mycket att de reagerar annorlunda och allt mer styr ditt beteende mot att fortsätta använda drogerna.
Ett sätt att beskriva detta är att hjärnan har kidnappats av drogerna. Ditt arbete och ditt sociala liv fungerar allt sämre och trots att du far illa fysiskt eller psykiskt fortsätter du med drogen eller beteendet.
Är du beroende av till exempel alkohol innebär det som regel en högre risk att även bli beroende av någon annan drog. Ett exempel är nikotin. Många som har alkoholproblem är även rökare. Dessutom kan effekten av en drog som till exempel alkohol förstärkas av vissa lugnande läkemedel. Börjar du vänja kroppen med denna kombination utvecklar du snabbare även ett läkemedelsberoende.
Vetenskapliga undersökningar visar att det finns gemensamma nämnare för vilka områden i hjärnan och vilka signalsystem som aktiveras när man tar en beroendeframkallande drog som narkotika eller alkohol. Det området kallas hjärnans belöningssystem. Här finns skillnader jämfört med de missbruksbeteenden som handlar om till exempel spel och sex där det inte går att bevisa att samma områden och signalsubstanser i hjärnan aktiveras.
Det finne en mängd olika beroenden: Alkohollinjen om du har frågor eller behöver stöd.