Befruktning är detsamma som att bli gravid och är benämningen för det ögonblick då spermien tränger in i ägget. Kvinnan kan bli gravid när hon har ägglossning. Befruktning av ägget sker ungefär mitt i äggledaren. Det befruktade ägget delar sig i flera celler och detta är början till ett foster.
För att bli gravid måste en kvinna ha samlag med en man eller bli befruktad på konstgjord väg. Befruktningsögonblicket inträffar således när spermien borrar sig in i ägget.
En gång i månaden har kvinnor i fertil, fruktsam, ålder ägglossning. Ägglossningen infaller normalt 12-16 dagar före nästa mens. Vill du bli gravid bör du ha samlag dagarna precis före ägglossningen. Eftersom det kan vara svårt att veta exakt när du har ägglossning kan ni förslagsvis ha samlag två till tre gånger i veckan dagarna mellan mensens slut och ägglossningen. Chansen att bli gravid blir större två dagar före och fram till ägglossningen då sekretet i slidan och livmoderhalsen blir tunnare. Då simmar spermierna lättare upp i äggledarna och väntar på ägget.
Kvinnor föds med sina ägganlag och har vid puberteteten ca 400 000 anlag. Ägganlagen mognar sedan till ägg och endast ca 450 kommer ovulera, alltså lossna från äggstocken och vara mogna för befruktning. När ägget lossnar från äggstocken fångas det upp av äggledarens tratt. Ägget kan leva i äggledaren upp till 48 timmar men kan bara befruktas under ett fåtal timmar.
De spermier som kommer ut först vid utlösning anses ha den bästa förmågan att befrukta. Efter utlösningen kan spermier fortsätta att leva inne i kvinnans kropp under 12-72 timmar och kan fortfarande befrukta ägget. Färska spermier har större förmåga att befrukta än "gamla". Om du har utlösning oftare får du ut mer befruktningsdugliga spermier än om du har utlösning mer sällan. Efter tre till fem dagar kan spermiekvaliteten börja gå ned.
Spermier bildas i testiklarna under hela mannens liv. För att en spermie ska bildas från sitt anlag tar det cirka två månader. När spermien har bildats transporteras den till bitestikeln där den mognar under cika två veckor och därefter lagras till ejakulation, utlösning, sker. Från bitestikeln transporteras spermierna till sädesledaren som förbinder bitestikeln med urinröret. I sädesledaren finns körtlar som producerar sekret som bland annat innehåller näringsämnen och energi. I samband med utlösningen tillförs sekret från prostatan som innehåller enzymer.
För att mannens utlösning ska leda till befruktning av ett ägg måste de olika vätskorna släppas ut i en bestämd ordning. Först kommer vätskan från Cowpers körtlar, som sitter precis under prostatan, sedan en spermierik vätska från bitestiklarna blandad med prostatasekretet och sist fylls sädesvätskan på med vätskan från sädesblåsorna. En orsak till att vissa män har svårt att lyckas med befruktning kan vara att vätskorna blandas fel.
Befruktning innebär att kvinnan blir med barn, gravid. Då har en spermie smält ihop med en äggcell och bildat en ny cell. Normalt sker detta genom samlag, men kan också ske på konstgjord väg. Om det sker genom samlag måste mannen få utlösning inuti kvinnans slida. Efter utlösning simmar spermierna, från början cirka 500 miljoner, upp i livmodern och ut i äggledarna där ägget väntar. Befruktningen sker ungefär i mitten av äggledaren. Vid befruktningen släpps spermien in i äggcellen. En kvinna kan bli befruktad när hon har ägglossning. Eftersom mannens spermier kan överleva några dagar inne i kvinnan kan befruktningen ske något dygn efter själva samlaget.
Ägget är omgivet av ett skal som spermierna försöker tränga igenom. Så fort en spermie lyckas tränga igenom skalet blir det ogenomträngligt för alla andra spermier. Spermien tappar svansen och huvudet smälter samman med äggets cellkärna. Ägget delar sig i flera celler upprepade gånger samtidigt som det tar sig ner genom äggledaren till livmodern.
När ägget når livmodern gör det sig av med sitt skal för att kunna utvecklas vidare. Det som blir kvar är den så kallade groddblåsan. Groddblåsan söker sig fram i livmodern för att hitta en lämplig plats att slå sig ner på. Så småningom växer groddblåsan fast och omslutes av livmoderslemhinnan. Detta kallas implantation. I samband med att ägget fastnar kan man ibland få en liten blödning som kallas för nidationsblödning. En sådan blödning kommer ca 6-12 dygn efter ägglossningen. Tre veckor efter befruktningsögonblicket, när spermien tar sig in i ägget, har groddblåsan vuxit ut till ett embryo som sedan utvecklas till ett foster.
För att implantation ska ske måste livmoderslemhinnan påverkas av gulkroppshormon, progesteron, som bildats i äggstocken. Gulkroppen producerar stora mängder progesteron under cirka 14 dagar. Om befruktning sker fortsätter gulkroppen att producera progesteron under ytterligare några veckor. Det leder till att ägget kan fastna och att menstruationen uteblir.
Några dagar efter det att ägget befruktats bildas det ett nytt hormon som heter HCG. Det är det hormonet du mäter med ett graviditetstest. HCG-hormonet stimulerar gulkroppen att fortsätta sin produktion av östrogen och progesteron till dess att moderkakan bildats. Allt detta bidrar till att fostret kan utvecklas och växa.
Det är mycket som ska fungera för att en graviditet ska lyckas. Ofta stöts det befruktade ägget ut utan att vi ens vet om det. Det kan också yttra sig som ett utomkvedshavandeskap eller missfall.
Det händer att det befruktade ägget inte fastnar eller att det stöts ut från livmodern. Detta brukar yttra sig som en något försenad mens. Du hinner kanske inte ens märka att en graviditet har varit på gång.
Hos vissa kvinnor, till exempel de som har haft äggledarinflammation, är transporten av ägget störd, vilket kan resultera i gynekologisk mottagning för utredning.