Bäcken- och ländryggsbesvär kan uppstå vid graviditet. Bäckenlederna mjukas nämligen upp under graviditeten och det är en normal process som utvidgar bäckenet. En del kvinnor kan få smärtsamma besvär - andra känner inget alls. Har du besvär eller känner obehag kan du fråga din barnmorska om råd.

Under graviditeten förbereder sig kroppen inför förlossningen genom att producera mer av hormonet relaxin. Hormonet gör att senor, ligament och bindväv mjukas upp. Bland annat mjukas bäckenlederna upp och blir mer töjbara. Det sker för att bäckenet ska kunna utvidgas. Förutom de hormonella förändringarna som sker och som kan orsaka besvär, förändras också hållningen på grund av den ökade tyngden som graviditeten medför. Detta kan innebära en extra belastning på ländrygg och bäcken.

Alla gravida kvinnor får en påverkan på bindväven. Alla får inte besvär av detta, men vissa får det och det kan drabba vem som helst under graviditeten. Det har visat sig att kvinnor som varit fysiskt aktiva regelbundet innan graviditeten löper mindre risk att få ländryggsbesvär under och även efter graviditeten.

Om du har haft ett jobb med tunga lyft eller har haft ländryggsbesvär tidigare i livet är risken större. Har du haft ländryggs- eller bäckenbesvär under tidigare graviditeter är risken också stor att du får besvär nästa gång du blir gravid. Upprepade graviditeter ökar också risken. En del kvinnor får ont redan tidigt i graviditeten, men det är vanligast under den senare hälften.

Symtom

Bäckenet

När bäckenlederna mjukas upp blir bäckenet mer rörligt och ostadigt. Ofta får du värk i korsryggen, ner i skinkorna eller framtill från blygdbenet mot ljumskarna.

Andra symtom kan vara att du:

  • har svårt att gå fort
  • inte klarar av att ta långa kliv
  • får ont av att gå i trappor
  • har svårt att vända dig i sängen eller ligga på rygg
  • har svårt att ställa dig upp från sittande och problem när du sätter dig ner.

Ländryggen

Ländryggsrelaterad smärta behöver inte alltid vara relaterade till graviditeten utan kan ha funnits tidigare och kan orsakas av felaktig hållning, att du lyfter fel, skada eller svaga och spända muskler. Detta kan belasta leder, ledband och diskar. Smärtan är ofta lokaliserad ovanför korsryggen och du kan uppleva den som molande.

Andra symtom kan vara att du:

  • får mer ont mot dagens slut
  • får ont när du böjer dig framåt
  • inte kan ta ut rörelsen i ländryggen lika mycket som tidigare.

Förebygg bäcken- och ländryggsbesvär vid graviditet

Vältränade mag- och ryggmuskler kan stödja och avlasta bäckenet. Du kan dra nytta av att börja träna tidigt under graviditeten. Det finns också olika övningar som du kan göra för att förebygga och lindra besvär.

Gör övningarna en till fem gånger i veckan beroende på hur du mår. Avbryt alltid en övning om det inte känns bra. Lyssna på din kropp.

Bäckenövning

Ligg på rygg. Pressa ner korsryggen mot golvet och lyft upp stjärten samtidigt som du kniper i bäckenbottnen och pressar ihop skinkorna. Upprepa övningen tio gånger.

Om du inte kan ligga på rygg kan du istället stå lutad mot en vägg med böjda höfter och knän. Gör sedan på samma sätt, det vill säga dra in magen och pressa svanken på väggen, håll ett par tre sekunder och slappna sedan av. Upprepa övningen tio gånger.

Rygg- och bäckenövning

Stå på alla fyra. Runda ryggen uppåt. Upprepa övningen tio gånger.

Bäckenbottenövning

Sitt upp eller ligg ner på rygg med en kudde under knäna alternativt ligg på sidan. Knip med bäckenbottnen som om du skulle stoppa en urinstråle. Släpp långsamt efter. Upprepa övningen fem till tio gånger och gärna flera gånger per dag.

Undvik smärtsamma rörelser

Du kan motverka besvären genom att undvika rörelser som gör ont. Låt bli alla rörelser där fötterna är bredare isär än din axelbredd. Bäckenet kan bli instabilt av dessa rörelser, vilket kan göra att besvären ökar. Försök att anpassa rörelserna så att du rör dig mindre i sidled.

Fråga om råd

Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdomsorgs e-tjänst TENS, transkutan elektrisk nervstimulering. Vid TENS-behandling stimuleras hudnära nerver med en svag elektrisk ström, vilket stimulerar kroppens egna smärtlindringssystem.