Antibiotika är läkemedel som används för att döda bakterier eller hämma deras tillväxt. Antibiotika har ingen effekt vid vanlig förkylning eller andra infektioner som orsakas av virus.
Antibiotikabehandling bör användas sparsamt och bara när det verkligen behövs. Lindriga infektioner orsakade av bakterier kan kroppen ofta själv läka ut med hjälp av immunförsvaret. Vid svåra eller långdragna infektioner orsakade av bakterier kan behandling med antibiotika vara nödvändig.
Penicillin är den vanligaste sortens antibiotikum, men det finns även många andra typer av antibiotika som på olika sätt motverkar bakterier.
Ett allt större problem är att olika typer av bakterier utvecklat förmåga att kunna motstå behandling med antibiotika. Det kallas att bakterien utvecklat resistens, det vill säga motståndskraft mot antibiotika. Resistens innebär att det kan bli svårt att behandla allvarliga infektioner. Därför är det viktigt att antibiotika bara används vid de tillfällen då det verkligen behövs.
Antibiotika kan ges på olika sätt. Tabletter, kapslar eller i flytande form är vanligast. Vid svåra infektioner kan antibiotika behöva ges som injektion eller via dropp direkt till blodbanan. Vid utvärtes infektioner kan salva eller droppar användas.
Behandlingstiden för antibiotika varierar från en enda dos till mycket långa behandlingstider. Den beror på vilken bakterie som orsakat infektionen, var infektionen sitter, hur svår den är, och vilken sorts antibiotikum det rör sig om. Vid svåra infektioner kan man ibland behöva ge flera olika antibiotika samtidigt.
Vid upprepade infektioner, exempelvis i urinvägarna, försöker man växla mellan olika sorters antibiotika, för att minska risken för att bakterierna utvecklar motståndskraft, resistens, mot läkemedlen.
Ibland görs odlingsprov innan behandlingen genomförs. Provet visar vilken typ av bakterier som orsakat infektionen. Samtidigt görs en så kallad resistensbestämning, som visar om bakterierna har utvecklat motståndskraft mot någon sorts antibiotika.
Om ett litet barn behöver antibiotika men inte tycker om smaken, kan man blanda läkemedlet med något som barnet tycker om. Glass fungerar ofta ganska bra. Det är dock inte lämpligt att ge medicinen i nappflaskan, eftersom smaken på vällingen förändras. Barnet kan då sluta tycka om välling.
Till barn som ännu inte fyllt ett år ger du flytande medicin med barnet halvliggande i knäet. Med hjälp av en doseringsspruta minskar du risken för att barnet ska få medicinen i luftstrupen. Medicinen sprutas långsamt in vid mungipan mot insidan av kinden. När läkemedel ges med sked bör du ge det långt in i munnen – där känns smaken mindre.
Om barnet kräks upp medicinen bör du vänta en stund innan du försöker på nytt.
Antibiotika slår även ut en del av kroppens egna nyttiga bakterier. Då riskerar immunförsvaret att tillfälligt sättas ned. Därför är man som mest mottaglig för en ny infektion dagarna efter det att man avslutat en antibiotikabehandling. Kvinnor kan få svampinfektion i underlivet när antibiotika slår ut bakterier som normalt finns där.
Det är vanligt att bli lös i magen eller må illa av antibiotika. Att äta mat som innehåller mjölksyrabakterier brukar minska besvären. Receptfria tabletter med mjölksyrebakterier finns att köpa på apotek.
Vissa antibiotika gör huden mer känslig för solljus. Då bör man inte vistas i solen för mycket under behandlingstiden. Allergiska reaktioner med klåda, utslag eller andningsbesvär är ovanliga, men kan i enstaka fall vara allvarliga.
Om du är gravid eller ammar bör du informera läkaren om detta, så att du kan få det läkemedel som passar dig bäst.
Undrar du över något inför eller efter antibiotikabehandlingen? Du kan alltid kontakta mottagningen som har behandlat dig.
Du kan också dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet genom att logga in på Vårdomsorgs e-tjänst Mina vårdkontakter.