Modersmjölken innehåller all näring som barnet behöver under första halvåret. Barnet får inte bara näring, utan även tröst, närhet och trygghet. Som nybliven mamma får du hjälp att komma igång av barnmorskan på BB eller på BVC. Partnerns stöd är viktigt. Det är inte alltid så lätt, men det finns hjälp att få.
Rådet till nyblivna mammor är att, om möjligt, amma barnet tills barnet är cirka sex månader. Komplettera därefter med annan mat.
Modersmjölken innehåller all näring som barnet behöver under det första halvåret. Barnet får inte bara mat utan även tröst, närhet och trygghet. Att amma är också ett bra sätt för mamma och barn att lära känna varandra och binda sig känslomässigt. Andra fördelar med modersmjölken är att den innehåller ämnen som skyddar barnet mot infektioner, den är färdig, lagom varm samt hygieniskt förpackad.
När barnet suger på bröstet stimuleras mjölkproduktionen. Därför är det viktigt att barnet läggs till bröstet och får suga så tidigt som möjligt efter förlossningen. Det kan ta några veckor innan mjölkproduktionen kommer igång ordentligt och amningen fungerar bra.
Som nybliven mamma får du hjälp med att komma igång av barnmorskan på BB eller sjuksköterskan på barnavårdscentralen (BVC). Partnerns stöd är viktigt. Du kan också få hjälp av Amningshjälpen. Det är inte alltid så lätt, men det finns hjälp att få.
Det är viktigt att både barnet och mamman har rätt position och att barnet har rätt sugteknik för att amningen ska fungera. Inta en bekväm ställning och lägg barnet tätt intill dig, det vill säga barnets kropp ska vara helt vänd mot dig. Barnets näsa/överläpp ska vara i höjd med och mitt framför bröstvårtan.
Du kan locka fram sugreflexen genom att stryka lätt med bröstvårtan mot barnets överläpp. Vänta tills barnet gapar. När barnets mun är vidöppen och tungan sträcks ut, för du barnet ännu närmare och håller stadigt om dess rygg så att den är rak.
Barnet ska ta tag om hela vårtgården, inte bara bröstvårtan, och läpparna ska vara utvikta för att ge mer plats åt bröstet. När barnet suger ska kinderna vara runda och barnet ska jobba med hela käken så tinningarna rör sig.
Om du behöver få barnet att släppa taget, sätt ett finger i ena mungipan på barnet och tryck mot bröstet så att luft kommer in i barnets mun.
Det är bra om brösten får lufttorka efter amningen. Barnet måste inte suga på båda brösten vid varje amning. Du kan till exempel amma ett bröst varannan gång.
Idag är partnern både i psykologisk och fysisk mening mycket närmare kvinnan och det nyfödda barnet än någonsin. Partnern deltar aktivt i förberedelserna under graviditeten, är med på MVC och förlossningen. Den första tiden är viktig för att pappan/partnern ska vänja sig vid sin nya roll, bygga upp en relation till det lilla barnet och ta ett vidare ansvar för familjen.
Som partner/pappa ska du stötta mamman som går igenom en mängd förändringar och samlar nya krafter efter graviditet och barnafödande. Du kan vara ett stöd både praktiskt och känslomässigt för mamman och barnet.
En ammande kvinna behöver en ”amningsvänlig miljö”. Där kan du vara till stor hjälp genom att ge praktisk hjälp till mamman. Vila, bra mat och dryck samt lugn och ro behövs för att amningen ska fungera bra. I vår kultur, där föräldrarna oftast själva får ta hela ansvaret, blir pappans/partnerns stöd mycket viktigt.
Amningen gör dig inte överflödig. När du stöttar mamman, fungerar amningen bättre. Stöd och uppmuntran är mycket viktigt för amningen.
Ett barn behöver mycket mer än mat. Det behöver umgås med någon, tas upp, hållas, smekas, möta någons blick, bytas på, tröstas, gungas, vaggas, pratas med och mycket mer. Här finns mycket för dig att göra. Om barnet får modersmjölkersättning är det bra tillfällen för dig att vara nära ditt barn.
Den första mjölk som produceras under de första dagarna kallas råmjölk. Den har en annorlunda sammansättning med högre salt- och proteinhalt och är mycket näringsrik. Den innehåller också viktiga antikroppar som skyddar barnet mot infektioner.
Modersmjölken innehåller alla näringsämnen barnet behöver under sina första sex månader. Det enda kosttillskott som barnet behöver är D-vitamin, som ges från det att barnet är fyra veckor upp till två år. D-vitamin ges i form av D-droppar till alla.
Under amningen behöver inte någon extra vätska, vatten, ges till barnet utöver bröstmjölken.
Fetthalten i bröstmjölken varierar under amningen. Den mjölk som kommer först är tunnare och släcker törsten och mjölken som kommer mot slutet av måltiden är fetare och mer mättande. Därför är det bra att barnet får suga klart och själv släppa taget om bröstet.
Den första tiden är modersmjölken barnets bästa näring. Barnet klarar sig utmärkt på enbart modersmjölk eller mjölkersättning samt D-droppar de första sex månaderna av sitt liv.
Från ungefär sex månaders ålder kan modersmjölken/modersmjölksersättningar kompletteras med annan mat. Du kan låta barnet få smakprover av puréer och olika sorters gröt. Smakprover är till för att barnet i långsam takt ska få smaka på olika livsmedel, vänja sig vid olika konsistenser och att äta med sked.
Börja med små portioner, cirka en tesked, och öka sedan allt eftersom till två till tre matskedar per mål. Fortsätt med samma rätt minst fyra till fem dagar så barnet hinner vänja sig. Tvinga aldrig ett barn att äta. Vänta ett par dagar och försök igen om det går trögt. Pröva olika smakprover och se hur barnet reagerar.
De barn som inte är så intresserade kan man erbjuda samma sorts puré, kanske flera gånger om dagen tills barnet vant sig. Ibland kan det vara bra att göra ett uppehåll några dagar. Gör sedan ett nytt försök efter en tid.
Fortsätt amma som tidigare när du börjat med smakprover. Så småningom byter du ut ett mål i taget. Rådgör med din BVC-sjuksköterska om hur du lägger upp det.
Om du av någon anledning inte ammar eller behöver komplettera modersmjölken så finns det modersmjölkersättningar som är speciellt anpassade för spädbarn. Modersmjölkersättning ger barnet den energi och näring det behöver. Ersättningen finns både som pulver och i flytande form. Fråga på BVC vilken sort du ska välja, vilka mängder barnet behöver och hur tillagningen går till.
Närhet är viktigt för barnet. Ge mjölken medan barnet ligger i famnen och lämna det aldrig ensamt med flaskan. Modersmjölkersättningen räcker som mat upp till sex månader och behöver bara kompletteras med D-droppar.
Tobak innehåller en mängd olika gifter, som nikotin och dess nedbrytningsprodukter. De går via mammans blod över i bröstmjölken som barnet får i sig när det ammas. Barnet kan påverkas av höga halter nikotin i blodet genom att det blir blekt, mår illa, svettas och det kan också få hjärtklappning. Risken för plötslig spädbarnsdöd ökar ju fler cigaretter mamman röker under graviditeten. Troligen stör nikotinet barnets kontroll av andning och hjärtverksamhet. För barn till rökande föräldrar ökar också risken för att barnet ska få luftvägsinfektion och utveckla tidiga astmabesvär.
Rökningen är däremot inte ett skäl för att sluta amma. Modersmjölkens fördelar överstiger alltid modersmjölkersättningens, även om du röker.
Snus, nikotintuggummi, nikotinplåster och nikotinspray ger ungefär lika höga halter nikotin i blodet som vid rökning. Det passerar även över i modersmjölken, som får samma koncentration av nikotin som vid rökning. Det finns därför starka motiv att ta vara på tillfället för dig att sluta röka när du väntar barn eller just blivit förälder. Om du vill få råd om rökavvänjning kan du kontakta din barnavårdscentral eller vårdcentral.
Sedan många år tillbaka har rekommendationen varit att ammande kvinnor bör undvika alkoholhaltiga drycker helt medan de ammar. Livsmedelsverket har nu kommit med nya rekommendationer och avråder inte helt från alkohol vid amning. Råden grundas på befintlig forskning och har tagits fram med hjälp av olika experter inom området. Forskningen visar på att det inte innebär några medicinska risker för barnet om du dricker måttliga mängder alkohol när du ammar, motsvarande 1-2 glas vin 1-2 gånger i veckan. Den mängd alkohol som barnet får i sig med bröstmjölken är mycket liten och utgör inte någon hälsofara för barnet.
Rådet ska dock inte ses som en uppmaning att dricka alkohol under amningsperioden.
En annan aspekt på alkohol och amning är den sociala. Som förälder behöver man tänka på hur alkohol kan påverka koncentrationsförmågan, beteendet och omdömet och hur det kan påverka hur man tar hand om ett litet spädbarn.
Barnhälsovården ger råd om föräldraskap och alkohol. Läs om andra effekter av alkohol i broschyren "Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig!".
Det är svårt att säga exakt hur läkemedel påverkar modersmjölken. I princip bör du inte ta läkemedel när du ammar. Vissa enklare smärtstillande paracetamol brukar gå bra. Om du är sjuk kan du alltid mjölka ur innan du tar medicin. Tala med din läkare om du är osäker. Din barnmorska kan hjälpa dig att komma i kontakt med en läkare för råd.
Använd napp om du tycker att ditt barn behöver det, men det är bra att känna till att flasknapp eller sugnapp kan störa amningen den första tiden. Vänta gärna med att ge napp tills amningen kommit igång och fungerar bra. Sugandet på bröstet är annorlunda än sugandet på en napp. Ofta fungerar nappen bättre när barnet blivit lite äldre. Pröva dig fram.
Gluten är ett protein som finns i sädesslagen vete, råg och korn. Det finns även i mindre mängd i havre som inte är specialrenat. Alla livsmedel som innehåller dessa sädesslag, till exempel bröd, kex, gröt, välling och pasta innehåller därför gluten.
Prova att börja ge gröt som smakportion, till exempel industritillverkad gröt. Gluten ska betraktas på samma sätt som alla andra livsmedel barnet börjar äta och introduktionen ska ske med små mängder, gärna under skydd av amningen.
Modersmjölken har mycket låg fluorhalt, oftast lägre än vanligt kranvatten. Att modersmjölken har en låg fluorhalt har ingen praktisk betydelse under amningsperioden. Barnet kommer att få i sig tillräckligt med fluor då det börjar äta vanlig mat och börjar med tandborstning med fluortandkräm.
En del blir gravida igen innan de slutat amma första barnet. Du kan fortsätta amma under graviditeten om du vill och trivs med det. Barnet i magen tar ingen skada utan får vad det behöver. Däremot är det bra att tänka lite extra på vad du äter då mycket energi går åt till amning och graviditet.
Tvillingmammor, eller de som får barn tätt, står inför frågan: går det att amma två barn samtidigt? Svaret är att det går alldeles utmärkt. Självklart innebär det lite mer jobb och alla har inte lika goda erfarenheter, men vid stressiga dagar med blöjbyten och annat kan det till och med fungera som en vilostund. Barnen ligger nöjda vid varje bröst och du får sitta ned i lugn och ro.
Om du varvar eller ammar båda samtidigt är upp till dig. Pröva dig fram. Det går naturligtvis också bra att ge mjölkersättning eller variera bröstmjölk med mjölkersättning.
Att amma är mer än att bara ge mat. Därför kan man aldrig säga exakt när det är lämpligt att börja vänja av barnet från bröstet. Amningstidens längd är individuell och beror på vad mamman och barnet önskar. Oftast sker den gradvis.
Om du måste avsluta amningen under en kort period av olika orsaker bör du ta kontakt med din BVC för rådgivning.
Det är inte alltid amningen fungerar smärtfritt. I början kan det vara svårt att få in rätt teknik, att hålla rätt och se till att barnet får rätt tag. Brösten känns spända och ömmar den första tiden. Trots att mjölken rinner till kanske barnet verkar missnöjt och du blir stressad och osäker på om du gör rätt. Kanske börjar du tvivla på din förmåga att amma.
För att få amningen att fungera bra krävs det ibland både kunskap och övning samt hjälp och stöd från omgivningen. Du kan prata med din BVC-sjuksköterska om du inte vet vad du ska göra eller vart du ska vända dig. BVC kan hjälpa dig att komma i kontakt med någon av amningsmottagningarna som finns på länets sjukhus. Det finns också bra böcker och annan information där du kan hämta kunskap.
Vänd dig i första hand till din BVC-sjuksköterska om du behöver stöd och råd dagtid, måndag till fredag.
Du kan dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd om du ringer till .
För råd på arabiska ring 08-528 528 38.
Kontakta din akutmottagning på sjukhus. Symtomen kommer ofta plötsligt och du kan känna dig mycket dålig. Skillnaden mellan vanlig mjölkstockning och bröstinflammation är att vid en bröstinflammation får du förutom mjölkstockningssymtom även mycket hög feber, 39-40 grader.